Gå till innehåll

Äntligen koll på gallringen

Skördare.

Foto: Sverker Johansson

En ny teknik för att följa upp gallringsarbetet lanseras av Skogforsk. Det kan underlätta och sänka kostnaderna för uppföljningen av mycket stora arealer gallringsskog och är en efterlängtad nyhet, finansierad av Skogssällskapets forskningspengar.

Johan J Möller, Skogforsk

Johan J Möller, Skogforsk.

Skogsägarna får direkt veta hur gallringen blev

Årligen gallras 365 000 hektar skog i Sverige – en yta motsvarande en halv miljon fotbollsplaner. När gallringen är utförd måste man veta hur mycket skog som står kvar, för det påverkar hur skogen ska skötas i framtiden. Men det är ett tidsödande och dyrt jobb att följa upp gallringsresultatet. I dag görs detta genom att skogsmaskinföraren mäter upp provytor, vilket sänker effektiviteten i avverkningsarbetet. Dessutom är inte resultaten från de manuella stickproven speciellt rättvisande.

Nu har forskarna utvecklat en beräkningsmodell där skogsmaskinens data om den avverkade skogen används för att beräkna hur skogen som står kvar ser ut. Johan J Möller på Skogforsk förklarar:

– Det är förstås vissa skillnader mellan de avverkade träden och beståndet som står kvar, bland annat är diametern något grövre för träden som står kvar. Men med statistiska beräkningar och praktiska tester har vi lyckats konstruera en modell som fungerar i de flesta gallringar.

Följas upp automatiskt

Forskarna tror att merparten av gallringarna kommer att följas upp automatiskt med skördardata. De övriga, främst speciella skötselformer som tillexempel blädningar i tätortsnära skogar, som till exempel blädning i tätortsnära skog eller höggallring av blandbestånd, kommer även i fortsättningen att kräva manuell uppföljning.

– Det här förenklar ändå vardagen för väldigt många människor i branschen, menar Johan J Möller. Skogsmaskinförare slipper gå ut i mörker och kyla, skogsägare får veta direkt hur gallringen gått och dessutom kan man uppdatera skogsbruksplanerna direkt efter avverkningen. Dessutom blir det här en typ av kvalitetssäkring av skördarförarnas gallringsarbete.

Spännande nästa steg

I nästa steg kan maskinföraren hela tiden få veta hur svagt eller hårt han eller hon gallrar – och hur skogen som står kvar ser ut. Men då måste man först positionera avverkningsaggregatet mera noggrant.

– I dag har vi bara GPS-koordinater för själva maskinen, och då måste man ha gallrat igenom ungefär en halv hektar innan föraren har tillräcklig mängd data för att få en bra bild av hur det går, säger Johan J Möller. Men teknik för positionering av aggregatet kommer på sikt – och då ser föraren en mycket bra uppskattning av gallringsstyrkan i realtid på skärmen.

– Överraskande goda resultat

– Kärnan i skogsförvaltning är att ha bra information om skogen, så ajourhållningen efter gallring är viktig. Men det är en svår uppgift – automatisering är rätt väg att gå.

Ingemar Eriksson är affärstödschef på Skogssällskapet, som finansierat Skogforsks utveckling av gallringsuppföljning. Redan 1996, när han själv arbetade på Skogforsk, förutspådde han i en rapport hur gallringsuppföljning skulle gå till i framtiden, med stöd från GPS och skördarmätning. Ändå är han överraskad.

– Jag hade inte förväntat mig så bra resultat, forskarna har verkligen överträffat mina förväntningar. Men det behöver testas mera i praktisk drift.

– Fast även om det inte håller streck i alla lägen, så är kombinationen av den nya teknik som kommer nu, gallringsuppföljning och till exempel laserscanning, någonting väldigt bra. Det här är också ett viktigt steg till att utnyttja informationen som maskinerna genererar och att få informationsflödena att fungera bättre mellan maskiner och företagssystem.

Dessutom kräver framtidens skogsförvaltning bättre indata, menar Ingemar Eriksson:

– Nu introducerar vi forskningsprogrammet Heurekas planeringsmodeller för att skriva fram och optimera skötseln på våra och kundernas fastigheter. Då krävs den här typen av uppdaterade beståndsregister för att det ska bli bra.

TEXT: Sverker Johansson

Dela