Gå till innehåll

Laser- och skördardata: Revolution i skogen

Billig lagerinventering. Höjddatamodeller av krontaket från digitala flygbilder i stereo samkörs med en markmodell från laserskanningen. Resultatet blir en närmast underhållsfri uppdatering av skogstillståndet.

Billig lagerinventering. Höjddatamodeller av krontaket från digitala flygbilder i stereo samkörs med en markmodell från laserskanningen. Resultatet blir en närmast underhållsfri uppdatering av skogstillståndet. Foto: Sverker Johansson

Laserdata som kalibrerats med skördardata är en revolutionerande teknik, som på sikt kan spara stora pengar åt dig som är skogsägare.

Vi befinner oss i norra Uppland med forskaren Andreas Barth från Skogforsk. Här har ett helt skogslandskap på 16 000 hektar laserskannats från flygplan av Foran Remote Sensing AB. Här har också 100 totaltaxerade provytor använts för att kalibrera alla flygdata. Med detta som underlag bygger forskarna en skattningsmodell för samtliga laserskannade träd i skogslandskapet.

Andreas Barth har jämfört hur dessa data stämmer med facit i form av välkalibrerade skördares beskrivningar av bestånden de avverkar. Just nu får han in datafiler med högupplösta produktionsdata om träden från skördarna i det skannade skogslandskapet. Då kan virket som växer inom stora skogsområden beskrivas ner på sortimentsnivå.

Min vision är en närmast underhållsfri uppdatering av skogstillståndet.

– Vi gör en utvärdering av hur väl laserdata beskriver träden, där facit är skördarnas filer, berättar Andreas Barth. Då kan vi också använda skattningar av hur mycket stamfel träden har för att trimma alla data ytterligare. Det här skalas sedan upp till data för hela det laserskannade området – en välsorterad ”vedgård”, där vi vet var och hur vi kan aptera fram de produkter vi behöver.

Utmaningen

De gröna punkterna visar positionerna på de träd som laserskannern identifierat. Till varje träd finns förutom position även diameter, höjd, volym, trädslag och krondiameter registrerade i databasen. De röda punkterna är skogsdata knutna till skördarens uppställningsplats.

– Om vi kan positionera skördarens aggregat istället, kan vi fortlöpande förbättra laserdata med data från skördaren, säger Andreas Barth. Det blir ett genombrott!

Visionen

Andreas Barth har en vision, där data om skogsfastigheterna uppdateras löpande. Efter en inledande laserscanning kalibreras laserdata med skördardata från avverkade träd. Data från laserskanningen blir bättre och bättre i takt med att skördarna på olika fastigheter i området avverkar olika typer av bestånd. När man sedan vill ha en uppdatering av sina skogsdata räcker det att köpa in digitala stereobilder som Lantmäteriet fotograferar vart tredje år. Då får man en ny höjdmodell av krontaket och kan modellera fram nya träddata när man samkör den med markmodellen från lasern. Sådana tester görs i dag vid Sveriges lantbruksuniversitet, finansierade av Skogssällskapet.

– Min vision är en närmast underhållsfri uppdatering av skogstillståndet, säger Andreas Barth.

– Vi är faktiskt redan ganska nära den här visionen, men det är två saker som inte fungerar bra i dag. Dels måste träden som avverkas positioneras, nu är det bara skördarens uppställningsplatser som får koordinater vid avverkningen. Dels måste vi lära oss skilja på trädslagen – och det är inte så enkelt.

– Om vi kan positionera skördarens aggregat istället, kan vi fortlöpande förbättra laserdata med data från skördaren, säger Andreas Barth. Det blir ett genombrott!

TEXT: Sverker Johansson

Ingemar Eriksson, Skogssällskapet:
– Fler ska få tillgång till tekniken

För mindre fastigheter kan det i dag bli dyrt att använda laserdata – därför jobbar Skogssällskapet för att göra metoden tillgänglig för fler skogsägare.

Din skogsbruksplan och möjligheterna att göra en bra strategisk planering för din skog är aldrig bättre än de data som finns om din skog. Laserskanning är en etablerad metod för kartering av större, sammanhängande skogsinnehav. Framför allt får man koll på volym, höjd och medeldiameter med ganska god säkerhet.

– Nu utreder vi hur fler skogsägare kan få nytta av tekniken till en rimlig kostnad, säger Ingemar Eriksson som är utvecklingsansvarig på Skogssällskapet.

Smart metod

En sådan studie – finansierad av Skogssällskapet – görs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Man tar fram en smart metod för att kostnadseffektivt komplettera laserdata för mindre skogsfastigheter, där man slår fast vilka bestånd som behöver kollas mera noggrant för att få en tillräckligt bra skattning. Allt för att slippa göra många provytor, för det är dyrt. I en annan studie jämförs resultatet när planläggare jobbar med eller utan laserdata – och hur tillgången till den nya tekniken påverkar deras effektivitet.

– De här studierna gör att vi kan slå fast när laserskanning är en kostnadseffektiv metod för våra kunder.

– Lasertekniken har en nära koppling till det nya stora planprogrammet Heureka, som är till för att visa konsekvenserna av olika strategiska mål för din fastighet. Där är kvalitetssäkringen oerhört viktig. Genom att veta vad data-kvaliteten går för kan vi ange prognosernas tillförlitlighet och erbjuda möjligheten att kalibrera och stärka de skogsdata som är osäkra för att till exempel optimera nettot under en period, eller bygga upp en buffert inför ett generationsskifte.

Första flygfotot

Som det här tidningsklippet visar genomförde Skogssällskapet redan 1930 de första svenska flygfotograferingarna, med hjälp av tyska stridsflygare. Det var ett pionjärarbete som revolutionerade datainsamlingen från skogen. Nu skrivs ett nytt kapitel.

Det här är laserscanning

I flygplanet sitter en laserkanon som skickar ut 150 000 laserpulser per sekund i en svepande sektor under planet. Pulserna reflekterar mot marken och skogen – och en noggrann modell av terrängen och trädskiktet byggs upp. Den kalibreras med data från provytor i skogen – eller med data från skördare som avverkar skogen.

Dela