Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Vindbruk – en modern del av skogsförvaltningen

Historiska snurror. Här på Brattön i Bohuslän står några av Skogssällskapets första vindkraftverk.    Foto: Sverker Johansson

Historiska snurror. Här på Brattön i Bohuslän står några av Skogssällskapets första vindkraftverk. Foto: Sverker Johansson

Efter 100 år av skogsförvaltning är nu också vindbruk en viktig del av Skogssällskapets verksamhet.

– Vi jobbar med hushållning av skogsmarkens resurser – även vinden, säger Magnus Berntsson, som svarar för Skogssällskapets omfattande markinnehav. På många fastigheter blir vinden viktigare än skogen!

Magnus Berntsson

Magnus Berntsson

Redan för fem år sedan drog Skogssällskapet tillsammans med Stena Renewable Energy AB igång ett projekt över hela landet, där goda vindlägen på skogsmark kartlades. I dag har Skogssällskapet kontrakt på cirka 160 vindkraftverk på sina marker. De flesta projekteringarna är ännu på remissstadiet. Projektering av vindkraft tar tid. Kommuner, berörda på orterna och andra viktiga instanser ska säga sitt.

– Allt kommer inte att bli verklighet, tror Magnus Berntsson. Vi räknar med att ungefär hälften kommer att nå ända fram.

Fördel

Att företaget fortsatt jobbar med vindkraftsutbyggnaden innebär en stor fördel för Skogssällskapets kunder, menar Magnus Berntsson:

– Vi håller oss ständigt àjour med teknikutveckling, avkastningskalkyler och förhandlingskompetens. Det gör det möjligt för oss att på bästa sätt hjälpa våra kunder med etablering av vindkraft. Samtidigt har vi förståelse för att frågan om vindkraftsetablering är komplex, med påverkan på markens naturvärden och kulturella värden – just nu diskuteras till exempel hur miljöcertifieringen FSC ska förhålla sig till vindkraft.

Snabb utveckling

Bengt Nilsson arbetar med fastighetsfrågor vid Skogssällskapet och är företagets vindkraftsexpert.

– Vi gör vindutredningar och bevakar våra kunders intressen genom att biträda vid förhandlingarna med kraftbolagen. Flera av våra kunder har nu kontrakt på vindkraftssatsningar med betydande avkastning, där vi ofta agerat bollplank i ett inledande stadium och sedan sett till att kunderna inte går bort sig i avtalen.

Bengt Nilsson menar att det vanligaste felet är att ”skriva fast sig”:

– Skriv avtal med begränsad projekteringstid, så har du kontrollen över att ditt vindläge inte blir ”inmutat” av en projektör som sedan sitter passiv. Något bör hända inom två år, kanske med möjlighet till en viss förlängning.

Men det är ett tveeggat råd. Samtidigt har den som skyndat långsamt under den inledande vindkraftsboomen inte heller byggt fast sig i gammal teknik, konstaterar Bengt Nilsson.

– Man kan konstatera att teknikutvecklingen går så fort att den som suttit still i båten kommer att få ut mer av vindkraften på sin mark än den som var tidigt ute. I dag är effekten på ett verk vanligen 2-3 MW – för bara några år sedan var genomsnittseffekten bara 1,5 MW.

Högre och större

Tornen byggs högre och rotorbladen längre. Det är inga små pjäser – den mest ekonomiska höjden för rotoraxeln är i dag 75–120 meter och rotorbladen är 40–80 meter.

Man försöker också ”växla ned” kraftverken för att de ska kunna utnyttja lägre vindhastigheter.

– Det innebär att antalet intressanta vindlägen ökar efter hand, säger Bengt Nilsson. Så det kan löna sig att ta en närmare titt på medelvindhastigheten om man sitter på en blåsig fastighet.

TEXT OCH FOTO: SVERKER JOHANSSON

Kraftig utbyggnad

Vindkraftens utbyggnadstakt är mycket hög nu. Under 2011 installerades 765 MW vindkraft fördelat på 380 vindkraftverk.

Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,2 procent jämfört med 2010 då andelen var 2,4 procent. Enligt ”Vindkraftens utveckling Sverige, 1982-2011” har 154 av 290 kommuner idag vindkraft. Gotland har mest installerad effekt och antal verk, följt av Strömsund och Malmö.

Nya kommuner på topp 20-listan är Malå, Dals-Ed, Nordmaling och Mönsterås.

Det nationella planeringsmålet på 20 TWh landbaserad vindkraft 2020 innebär ungefär 6 000 vindkraftverk – med en sammanlagd årlig arrendeintäkt på en miljard kronor. Nu finns cirka 2 000. Exakt hur många det kommer att finnas år 2020 är svårt att säga, eftersom tekniken, storleken och effekten hela tiden utvecklas.