Skogsbruket på Selesjö i Östergötland: En riktigt klok kombo

Bild över Selesjös natur

Selesjö. Total areal: 1 060 hektar. Areal produktionsskog: 900 hektar. Åker och bete: 70 hektar. Övrig mark: 90 hektar (impediment + vatten). Virkesförråd: 120 000 skogskubikmeter. Bonitet: 7m3sk/ha och år. Foto: Stefan Hällberg

Ett unikt projekt på Skogssällskapets fastighet Selesjö i Östergötland visar hur man framgångsrikt kombinerar kommersiellt skogsbruk med viltvård, naturvård och jakt. Åtgärderna borde kunna inspirera många skogsägare till liknande satsningar.

Magnus Strandberg

Magnus Strandberg

Per Dverstorp

Per Dverstorp

Långt inne i de djupa skogarna i norra Östergötland ligger Selesjö. Man letar sig dit via snirklande skogsvägar och plötsligt, mitt inne i skogen, öppnar sig en stor glänta. Ett stycke natur som förvandlats från tät och mörk granskog till ett vackert kulturlandskap. Viltåkrar och viltvatten smälter naturligt in i omgivningen. Här kan djuren äta sig mätta utan att orsaka betesskador på tall och andra träd.

Den stora öppna ytan är en del av Skogssällskapets fastighet som totalt är på 1 060 hektar. Den domineras av produktionsskog, men på drygt tio procent av arealen drivs ett projekt där vilt- och skogsbruk integreras. Arbetet sker efter en viltbruksplan.

– Vi kombinerar vilt, skogsbruk och naturvård. Den biologiska mångfalden gynnas ordentligt i området, samtidigt som vi bedriver ett effektivt skogsbruk, vilket ju är huvudmålet för fastigheten, säger Magnus Strandberg, viltförvaltare på Skogssällskapet

Tack vare viltbruksplanen förbättras jakten. Genom att säkerställa att djuren kommer åt foder året om gynnas jakten. Markägaren kan höja priserna på jaktarrendet, mer kött kan säljas och det blir bättre jaktupplevelser.

– Vi har tagit bort 60-årig granskog, lyft fram det gamla kulturlandskapet och anlagt viltåkrar och viltvatten på 1,5 procent av totalarealen. Vi är också måna om att sköta befintliga skogsbryn och skapa nya, så att de ger maximalt med foder.

– De här åtgärderna gör att de kostsamma betesskadorna bör minska i produktionsskogen, i varje fall där viltstammarna befinner sig någorlunda i balans med fodertillgången. Men om det är överdrivet mycket vilt, och om det har varit så under en längre tid, kan markerna vara utarmade på foder. Då måste det till en radikal sänkning av djurantalet innan man kan börja bygga upp igen, menar Magnus Strandberg.

Skapa balans

Men går det verkligen att kombinera ett kommersiellt skogsbruk och viltbruk?

– Genom att jobba på vårt sätt går det utmärkt att skapa balans mellan viltvård, jakt, naturvård och det kommersiella skogsbruket. För oss handlar det inte om antingen eller. Det är en situation som alla inblandade parter vinner på.

Genom omställningen av Selesjö har Per Drevstorp och Magnus Strandberg sett till att djuren lätt kommer åt kvistar och lövsly från exempelvis rönn, asp, sälg och ek.

Vi kombinerar vilt, skogsbruk och naturvård.

– Vi kan optimera vinsten genom att kombinera skogsbruk och viltbruk. Vi har visat att vi faktiskt kan äta kakan och ha den kvar.

Magnus Strandberg är en av arkitekterna bakom projektet i Selesjö, den andre är Carl Pfeiff, som också är viltförvaltare på Skogssällskapet. Den dagliga skötseln av fastigheten handhas av Per Dverstorp, skogsförvaltare på Skogssällskapet:

– När man röjer på vanligt sätt tas många arter som klövviltet äter bort. Det gäller att gå varsamt fram och spara så mycket foder som möjligt, framför allt rönn, asp, sälg och ek. På så vis kan vi erbjuda bra alternativ för viltet att äta annat än tall, säger Per Dverstorp.

– Det här arbetssättet är nytt och ställer andra krav på de entreprenörer som röjer och avverkar. De behöver förstå och känna till vår viltbruksplan. Det är nödvändigt att de utbildas ordentligt och det är en process som måste få ta tid, annars ger det ingen effekt. Med vårt sätt att röja klarar vi att ha en relativt stor andel löv i ungskogarna, samtidigt som vi kan hålla barrträdsproduktionen uppe, menar Per Dverstorp.

Bild över en majsodling

Mitt ute i skogen har en majsodling anlagts för att förse djuren med foder. Det bidrar också till att jordbruksarrendatorn slipper få in viltet på sina åkrar. Foto: Stefan Hällberg

Styra djuren rätt

Genom åtgärderna i viltbruksplanen kan man styra djuren mot kantzoner och viltåkrar där det finns gott om mat. En annan fördel med det är att jordbruksarrendatorn inte lika ofta får påhälsning av hungriga djur på sina åkrar.

– När vi avverkar sparas topparna från de största träden. Vi ser till att de kan nås av viltet. Vid avverkning tar vi granarna först, sparar tall- och lövträden till sist, och lägger sedan topparna överst i rishögen. Då kommer djuren åt den mat de vill ha. På det viset går inget foder till spillo, menar Per Dverstorp.

Problemet är bland annat att det inte finns något foder för hjortviltet i den täta granskogen.

Vi kan optimera vinsten genom att kombinera skogsbruk och viltbruk. Vi har visat att vi faktiskt kan äta kakan och ha den kvar.

– Det pågår en förgraning i landskapet. Det borde finnas mer tall än det gör nu. Den växer bättre på svagare marker och ger utrymme för mer föda åt djuren, både i form av blåbärsris och kvistbete i föryngringsfasen.

– Men många vågar inte producera tall eftersom risken för betesskador är större än för gran. Med vår viltbruksplan skapar vi förutsättningar för minskade skador på tallen och en bättre blandning av våra två viktigaste trädslag, menar Magnus Strandberg.

Regelbunden kommunikation

För markägare finns det många fördelar med att följa Selesjös exempel. Men det är viktigt att den som ska utföra omställningen av marken vet hur ägaren vill ha det, och att de båda har en regelbunden kommunikation under arbetet.

– Förutom inventering av markens förutsättningar bör man ta reda på hur många djur det finns, hur mycket de äter, vilka skador de åstadkommer och hur stor fodervolymen är i ungskogarna. Mot den bakgrunden gör man sedan en prognos för framtiden. Eftersom djuren hela tiden rör sig över stora områden samarbetar vi med grannarna för att få fram en så riktig beräkning som möjligt, berättar Magnus Strandberg.

– Alla relevanta uppgifter finns samlade i planen. Dokumentationen visar på ett tydligt sätt fastighetens potential. Det är bra för kommande generationer, och möjligheten är stor att värdet på torp, stugor och på hela fastigheten ökar. Inventeringen tar även fram förslag på områden som uppfyller kraven i det så kallade landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen.

Bred kompetens

– Vi kan också utföra de praktiska åtgärderna som krävs när viltbruksplanens förslag ska förverkligas. Skogsstyrelsen har dessutom möjlighet att ge stöd för åtgärder som gynnar till exempel brynskapande och det kan vara en bra hjälp för markägare att komma igång, säger Magnus Strandberg.

– Vi räknar med att få bäst gensvar från stora och medelstora privata skogsägare. De har mycket att vinna genom att jobba på det här sättet. Och får vi många som följer vårt exempel så talar mycket för att delar av det svenska skogslandskapet kan komma att genomgå en positiv förändring, avslutar Magnus Strandberg.

TEXT: Stefan Hällberg

Selesjö-modellen: Fördelarna

  • Samsyn kring vilt och skogsbruk – ett bra instrument för att balansera viltstammen.
  • Kostnadseffektiv anpassning av skötselåtgärder inom ramen för normalt skogsbruk.
  • Viltbruksplanen bidrar till att åtgärder blir gjorda med utförare på plats och inte ”glöms”. Kartskiktet finns med vid all planering och verksamhet.
  • Betesskadorna på produktionsskogen minskar när hjortviltstammarna är i balans med fodertillgången.
  • Viltbruksplanen blir en värdehandling inför framtiden.
  • Skogsstyrelsen ger bidrag för att skapa biologisk mångfald.
  • Den biologiska mångfalden ökar.
  • Kulturlandskapet lyfts fram.
  • Jägarna får bättre jakt.
  • Större acceptans hos allmänheten för det normala skogsbruket på huvudarealen då friluftsliv och vackrare vyer gynnas.
  • Markägaren får nöjdare arrendatorer och ett bättre totalt netto.
  • Den lokala jordbruksarrendatorn har ett egenintresse av att ”skörden” blir bra på viltåkrarna i skogen. Det minskar skadorna på de egna åkrarna och han får maskintimmar när han på uppdrag av markägaren ska driva viltåkrarna.
  • Förbättrad dialog mellan markägaren, jägarna och jordbruksarrendatorn.

Fullständigt briljant!

Fredrik Widemo är vilt- och naturvårdsstrateg på Svenska Jägareförbundet. Han är mycket positiv till Selesjö-projektet.

– Jag tycker att det är fullständigt briljant. Det är väldigt värdefullt att någon tar det här greppet och kan visa att det även är ekonomiskt hållbart. Selesjö fungerar som ett bra exempel och om fler gör liknande satsningar kan det betyda mycket för hela det svenska skogslandskapet.

– Projektet visar att Skogssällskapet tar ett bredare ansvar, och inte bara försöker pressa ur skogen så hårt som möjligt. De visar att det är möjligt att göra miljö- och naturvårdsåtgärder, samtidigt som viltet gynnas. Satsningarna går att räkna hem och man får en bra avkastning på marken.

– Selesjö-projektet är klockrent för hur man ska jobba ur jaktperspektiv. Genom att skapa gröna korridorer i landskapet bildas bra miljöer för viltet. Djuren vill vara där det finns foder och därför kommer de att lockas till de öppna ytorna med blandskog, gräs, lövsly och liknande.

– Det är bra att man jobbar aktivt med stående foder, det påverkar landskapets bärkraft positivt, vilket är fördelaktigt för viltstammarna. Det ger också mindre betesskador på exempelvis tall. Ju mer varierad markanvändning man har, desto fler olika arter kommer man att få, och det ger en bättre biologisk mångfald.

– Alla skogsägare borde vara intresserade av Selesjö-modellen, oavsett om man är stor eller liten. Inte minst ur jaktsynpunkt. Man kan få viltet att hålla sig kring de ytor där det finns foder, och även få större viltstammar. Det är bra för jakten och i stora delar av landet finns det goda möjligheter att tjäna pengar på jakt.

– En ekosystembaserad älgförvaltning måste innebära att man både förvaltar älgarna och fodret aktivt. Man kan inte bara skjuta ned älgstammen när fodret minskar. Det är helt nödvändigt för att jägarkåren ska acceptera grundprinciperna i den nya förvaltningen. Selesjö är ett utmärkt exempel på hur man bör gå till väga när det gäller detta.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.