Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsbruk optimerat för vilt och jakt

John Wallin, skogsförvaltare på Skogssällskapet, inspekterar ett äldre bestånd.

John Wallin, skogsförvaltare på Skogssällskapet, inspekterar ett äldre bestånd. Foto: Peter Lydén

På Älgön i Mälaren har ett exklusivt eldorado för jakt skapats. En ö med mörk och tät granskog har förvandlats till ett vackert viltparadis bara 40 minuter från Stockholm. Efter två år är omdaningen nu klar.

Tanken när ägaren Stefan Nydahl köpte ön var att på några års sikt förvandla den till ett viltparadis. Stefan Nydahl är kärlkirurg till professionen, men också passionerat intresserad av jakt. Till sin hjälp att omskapa ön tog han Carl Pfeiff, viltförvaltare på Skogssällskapet, och dennes kollega John Wallin, skogsförvaltare på Skogssällskapet.

Carl Pfeiff är en ivrig förespråkare av viltvård i symbios med rationellt skogsbruk och han såg genast öns potential.

– Skogen var dåligt skött, det var skräpigt och fult. Den täta granskogen på de gamla åkrarna stod som mörka, kompakta murar i landskapet. Här skulle vi med rätt åtgärder kunna få en vacker ö med välmående viltstammar, säger Carl Pfeiff.

Här skulle vi med rätt åtgärder kunna få en vacker ö med välmående viltstammar.

Ekonomiska kalkyler, tidsplan och viltvårdsstrategi togs fram av Carl Pfeiff, och sedan drog John Wallin igång arbetet med att förvandla Älgön till ett paradis för både djur och människor.

Nu har det gått två år sedan projektet startade och mycket tid, kraft och pengar har lagts ner på att röja och plantera samt anlägga viltåkrar och viltvatten.

– De gamla hyggena har röjts så att det inte blir inväxande ny skog. Betesmarkerna ska hållas öppna. Vi har också tagit reda på många träd som blåst ner under alla stormar som rasat genom åren, säger John Wallin.

Inbjudande natur

– På den södra delen av ön har vi röjt bort planterad gran till förmån för ett ekbestånd. Ägaren Stefan Nydahl älskar ekar och andra lövträd och tycker att det är estetiskt viktigt att det finns en vacker och inbjudande natur hela året.

Runt varje ek lämnas en radie på tio meter som inte planteras. Då har ekarna goda förutsättningar att utveckla sina kronor och ekollonen blir bra föda åt vildsvin och dovhjort.

Carl Pfeiff mäter

Carl Pfeiff i planeringsfasen 2010.

I linje med att naturen ska kunna avnjutas, men även för att föda viltet, har åtta äppellundar och sju kastanjeträd planterats. Kastanjer växer snabbt till stora, fina träd och äppelträden är vackra när de blommar.

– Nu har vi viltstängsel runt trädplanteringarna, men när de vuxit till sig ska inhägnaden bort så att viltet kommer åt fallfrukten. Det blir näringsrikt foder åt framför allt hjortar och vildsvin, berättar John Wallin.

Djuren simmar till ön

Det finns även gott om älg och rådjur, men det är svårt att veta hur många eftersom de, precis som vildsvinen, kan simma till och från ön. Eftersom man vill ha kvar djuren på ön har flera åtgärder satts in som gör att de hålls på plats (se faktaruta).

– Stefan Nydahl och hans jaktkompisar kommer främst att bedriva vak- och smygjakt samt tryckjakter. Till skillnad från drev- och stötjakt är tryckjakt en lugnare form där man ställer ut passskyttar. Sedan går någon i såten för att lugnt trycka ut djuren och ibland kan det användas någon kortdrivande stötande hund, säger Carl Pfeiff.

– På ön finns ett stort viltvatten på 1,5 hektar där det så småningom kommer att bedrivas andjakt. Biotopen lockar till sig många jaktbara arter.

Mindre boningshus

2,5 kilometer skogsbilväg har byggts så man snabbt och lätt kan ta sig till olika delar av öns 150 hektar. Av dessa är 15 hektar åkermark, åtta hektar betesmark, 1,5 hektar viltvatten och resten produktionsskog. Ett mindre boningshus används för övernattning och från det har man i västerläge utsikt mot Gripsholms slott.

Stefan Nydahl köpte ön för nio miljoner kronor och har investerat ytterligare tre miljoner, totalt alltså tolv miljoner. Han har också investerat hela intäkten från försäljningen av den avverkade skogen för att täcka kostnaderna för viltvårdsgallring och transporter till och från ön. Till det kommer driftskostnader. EU-bidrag för betesmark och jordbruk har gett intäkter.

Älgön har förädlats på ett unikt sätt och det har sannolikt lett till en kraftig värdeökning av skogsfastigheten. Samtidigt har Stefan Nydahl fått en exklusiv vilt- och jaktö med få eller inga motsvarigheter i Sverige.

TEXT: Stefan Hällberg

Älgön – med inriktning på jakt

  • Viltåkrar skapar högkvalitativt foder under en stor del av året.
  • Bryn och kantzoner producerar högkvalitativt kvistbete, örter med mera.
  • Friställande av bärande träd som ek, apel och kastanj.
  • Skogsbruket bedrivs med stor hänsyn tagen till foderproduktion för klövviltet. I gallringar framhävs till exempel tall och löv framför gran, vilket resulterar i mer ljus på marken, som i sin tur ger bättre produktion av gräs och örter.
  • Vinterutfodring så att djuren inte behöver ta sig från ön för att hitta vinterfoder.
  • Anpassade jakter som inte stör viltet så mycket att de flyr ön. Inga jakter under isperioden, förutom pürschjakt.

Sveriges första glasbruk

1594 anlades på Älgön i sydöstra Mälaren det första glasbruket i Sverige. Det var hertig Karl som uppförde bruket där flera tyska glasmästare verkade, varav den mest kände är Peter Keller. Tillverkningen av glas skedde med hjälp av vedeldning och det gjorde att i stort sett alla träd på Älgön avverkades. Efter tio år var träden slut och glasbruket lades ner.

Därefter har det varit skärgårdsjordbruk på ön fram till en bit in på 1900-talet då granskog planterades. 2010 började 35-åriga granplanteringar avverkas i stor omfattning. Totalt avverkades 7000 kubikmeter gran av öns nye ägare Stefan Nydahl.