Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Gammal åker blev vacker fågelsjö

Lars Olsson, Gräsö, har nu en liten lättskött sjö på ägorna.

Lars Olsson har en jordbruksfastighet på Gräsö, vid norra Roslagens kust strax utanför Öregrund. 2007 lyssnade han på ett föredrag av Carl Pfeiff och blev inspirerad att anlägga en damm på markerna.

– Jag hade en gammal åker där jag ville göra något annat än bara slå gräset en gång om året. Åkern var ursprungligen en våtmark som dikades ut för runt 150 år sedan. När Carl kom hit trodde jag först att ett stort hål skulle grävas, men han berättade att man gör en uppdämning med en munk som nivåreglering och återskapar den gamla våtmarken.

– Nu har vi fått en liten sjö med en vacker vattenspegel som ger oss mycket glädje med allt liv som finns runt den. Vi har årligen återkommande besök av knipor, skedand, gräsand, svanar, sädgås, skrakar, måsar, kanadagäss och många andra djur och fåglar. Det är verkligen fint, och vi skulle aldrig vilja ha tillbaka den gamla åkern, säger Lars Olsson.

–Vi har anlagt en bro över ett litet sund, och i vinter har vi byggt ett fågeltorn vid sjön som är ungefär 1,5 hektar. Bottendjupet är 0–1,5 m, förutom ett grävt hål, tre meter djupt, mitt i sjön där Lars Olsson eventuellt kommer att odla kräftor.

– Vi har tillrinning från omgivande skogsmark men ingen bäck, och ett djupdike ut mot havet där överskottsvattnet från munken rinner ut under våren. Vi har även dragit en slang från dammen till vår trädgårdsodling, som ligger 200 meter bort och något lägre. Det gör att vi får ljummet vatten att vattna med i stället för det kalla brunnsvattnet.

– Vår lilla sjö är väldigt lättskött. Den enda större åtgärd vi behöver göra är att en gång per år ta hit en vassbåt som tar bort kaveldunen. Det kostar runt 12 000 kronor men är nödvändigt att göra, annars växer sjön igen. För övrigt kostade det oss en del att anlägga vattnet 2007/2008, vilket mest berodde på att bidragsbiten då bara var 25 procent, konstaterar Lars Olsson.