Högstubbar i fokus

Jan Weslien: ”Så här tätt behöver de inte stå, men resultaten visar att hotade arter gynnas av många fler högstubbar på ett hygge.” Foto: Sverker Johansson

Högstubbarna i skogslandskapet bör bli flera, till exempel genom att de koncentreras till vissa hyggen. Det är det effektivaste sättet att gynna de rödlistade insekter som trivs i den döda veden.

Varje år ställer skogsbruket minst en miljon högstubbar i avverkning och gallring. Men nu visar forskarna att det schematiska skapandet av minst tre högstubbar per hektar, som till exempel certifieringsreglerna föreskriver, inte är det bästa sättet att gynna mångfalden. I stället bör högstubbarna vara flera.

Professor Jan Weslien vid Skogforsk har jobbat med högstubbar i åtskilliga år och har bland annat visat att de hjälper hotade skalbaggsarter.

– Förutsatt att en viss volym högstubbar ska skapas vid avverkningarna i ett skogslandskap så betyder en koncentration till vissa hyggen att andra hyggen faktiskt inte behöver ha några högstubbar alls, säger han. Man gör en bättre nytta genom koncentrationen. Och då ska de ställas trädslagsvis. Alltså, gärna många granstubbar på vissa hyggen och många tallstubbar eller aspstubbar på andra.

Staffan Mattsson

Staffan Mattsson

Senare forskning

Den nya kunskapen grundar sig på senare års forskning vid SLU och Skogforsk, där man analyserat hur insekter reagerar på högre koncentrationer av död ved överhuvudtaget, alltså inte enbart i högstubbar. I fem olika studier på gran, björk, asp eller ek reagerade 11 av 27 arter positivt på koncentration av ved. Andelen ved som användes av de olika arterna ökade då tätheten av död ved ökade.

– Ingen art reagerade negativt på ökad täthet, säger Jan Weslien. Och det var just de hotade insekterna som svarade bra på att det fanns mer död ved.

Ingen art reagerade negativt på ökad täthet. Och det var just de hotade insekterna som svarade bra på att det fanns mer död ved.

Några stubbar till gör stor skillnad

Skogsbruket kan förstås höja ambitionsnivån och ställa fler högstubbar än i dag. Det innebär en högre kostnad men ger snabbt effekt.

– I dag ska vi enligt certifieringsreglerna ställa minst tre högstubbar per hektar vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Att då koncentrera högstubbar till vissa hyggen och inte ställa några på andra är inget vi kan göra förrän certifieringsreglerna revideras, säger Staffan Mattsson, som ansvarar för miljöcertifieringen på Skogssällskapet. Men vi kan förstås höja ambitionsnivån om skogsägaren till exempel är intresserad av skalbaggar och fåglar, vilket många är.

TEXT: Sverker Johansson

Du kan göra skillnad...

... med enkla medel. Det krävs inte så många fler stubbar förrän förutsättningarna för ovanliga skalbaggar förbättras – att ställa sex stubbar per hektar istället för tre gör exempelvis stor skillnad, enligt Skogforsks och SLU:s studier av den rödlistade större flatbaggen, en art som klarar sig bättre med lite fler högstubbar.

Smart hänsyn

Forskningsprogrammet ”Smart hänsyn” är ett strategiskt, tvärvetenskapligt forskningsprogram som samlar ekologer, samhällsvetare och fjärranalytiker för att ge svar på hur man på ett effektivt sätt ska utforma naturhänsyn, hur hänsyn fungerar i ett landskaps-perspektiv och hur det är kopplat till mänskliga värderingar och handlingar. Programmet leds av professor Lena Gustafsson vid SLU. Även Skogforsk medverkar i programmet.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.