Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Miljömålsberedningen om skogsbrukets miljöhänsyn: Inga regler om ansvar

Foto: Skogenbild

Lagom till midsommar kom Miljömålsberedningens delbetänkande med förslag om skydd av skogar och om miljöhänsyn i skogsbruket. I beredningen har det varit intensiv debatt om framför allt skyddet av skog och hur skogsbruket ska visa miljöhänsyn, berättar beredningens ordförande Rolf Annerberg.

Rolf Annerberg

Rolf Annerberg

Miljömålsberedningen föreslår regeringen hur miljömålen ska nås. Det övergripande målet är det så kallade generationsmålet, där tanken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de större miljöproblemen i Sverige är lösta.

Remissrundan för Miljömålsberedningens delbetänkande från i somras – det om långsiktigt hållbar markanvändning – är just avslutad; slutbetänkandet ska vara klart och lämnas till regeringen i juni 2014.

Politiker, sakkunniga och experter i beredningen är alla överens om att en långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att uppnå miljömålen. Men vägen dit, vilka politiska beslut som krävs, finns det många olika uppfattningar om.

– Under beredningens arbete har det varit intensiv debatt om några svåra frågor. Det gäller särskilt skyddet av skog och miljöhänsyn i skogsbruket. Det är två kontroversiella och komplicerade ämnen, säger Miljömålsberedningens ordförande Rolf Annerberg.

– I dessa frågor råder inte enighet i beredningen. Men om etappmålen för ett nationellt skogsprogram och om en översyn av myndighetsstrukturen kunde vi enas.

Hur ser du på skogsbrukets ansvar när det gäller miljöhänsyn?

– Vi föreslår inte någon skärpning kring ansvarsdelen, men vi reglerar på andra sätt för att uppnå miljömålen. Både inom och utanför beredningen finns olika syn på hur hårt man ska reglera.

– Frivilliga avsättningar är en viktig komponent inom skogsbruket. Det är grundläggande med frihet under ansvar där den enskilde markägaren bör ta stort eget ansvar för de åtgärder som utförs på markerna. Det måste vara så, myndigheterna kan inte kontrollera allt som görs ute bland småbrukare, menar Rolf Annerberg.

Vad händer nu med de förslag ni lagt fram i delbetänkandet?

– Det är svårt att säga, det är inte vår sak. För oss är arbetet klart vad gäller delbetänkandet. Nu tar Miljödepartementet över, och de ska ha in remissvaren senast den 29 september. Att det pågår mycket intressanta diskussioner ute i landet i samband med remissvaren är positivt. I beredningen går vi nu vidare med nya frågor som ska redovisas i slutbetänkandet nästa år, säger Rolf Annerberg.

Roger Tiefensee

Roger Tiefensee

4 frågor om skog och miljö till Miljömålsberedningens Roger Tiefensee

Skyddszoner mot vatten och sparade träd och buskar. Hur har ni resonerat och vad har ni kommit fram till?

– Miljömålsberedningens ambition är att det ska bli tydligare vad som är den lägsta nivån för miljöhänsyn. I nuvarande bestämmelser ska man bland annat lämna skyddszoner med träd och buskar i sådan utsträckning som det behövs av hänsyn till bland annat vattenkvalitet. Man ska även förhindra eller begränsa skador på mark och vatten. Beredningen anser att detta behöver förtydligas och föreslår därför att sjöar och vattendrag förses med en skyddszon.

Det ska bli tydligare vad som är den lägsta nivån för miljöhänsyn.

– Under beredningens arbete kom det fram förslag om att ange fasta metertal för sådana skyddszoner. Men det hade aldrig fungerat i praktiken, och dessutom hade det blivit ett stort ingrepp i dagens arbetssätt med frihet under ansvar. Vi vill i stället ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram föreskrifter för hur skyddszoner ska utformas och anpassas till naturliga variationer i landskapet. Skogsstyrelsens dialogprojekt kommer att vara ett viktigt underlag i det arbetet.

Hur ska samhällets krav på en lägsta nivå för miljöhänsyn i skogsbruket uppnås? Vilka minimiåtgärder måste vidtas?

– Den viktigaste åtgärden är att utveckla avverkningsanmälan till ett instrument för att avgöra vilka miljöhänsyn som ska tas vid en avverkning. Vi föreslår att den hänsyn markägaren anger i avverkningsanmälan blir bindande om inte Skogsstyrelsen hör av sig med föreläggande eller förbud inom sex veckor. Denna åtgärd, tillsammans med en uppmaning till Skogsstyrelsen att göra det så enkelt som möjligt för skogsbrukaren att lämna nödvändiga uppgifter, tror vi kommer att underlätta för såväl skogsbrukaren som Skogsstyrelsen att prioritera vilka hänsyn som ska tas.

Vilka är de viktigaste förändringarna när det gäller skydd för landområden? Vilka nya åtgärder föreslår ni till skydd för land- och sötvattenområden?

– Miljömålsberedningen vill se landskapet som en helhet och bevara och utveckla ekonomiska, ekologiska, estetiska, sociala och kulturella värden. Beredningen kommer att jobba vidare med landskapsperspektivet till slutbetänkandet om hållbar markanvändning.

– Vi föreslår också att ett antal myndigheter ska undersöka den ekologiska representativiteten och se om den kan stärkas för att bättre skydda land- och sötvattenområden på mark ägd av statliga bolag och myndigheter. Dessutom föreslår beredningen en ny skyddsform, kallad ekolandskap, för större sammanhängande landskapsområden. Syftet är att stärka de ekologiska sambanden i landskapet. Frivilliga insatser ska vara utgångspunkten för ekolandskapen.

Vad är bäst med dagens svenska privatskogsbruk? Vilka är de största problemen?

– Det bästa är att det enskilt och tillsammans med andra gröna näringar utgör en viktig bas för jobb och företagande på landsbygden, samtidigt som det är en förutsättning för industriverksamhet med skogsråvara. Många privata skogsägare som med frihet under ansvar brukar skog medför många olika brukningssätt. Det har historiskt visat sig vara viktigt när det gäller miljöhänsynen i skogsbruket.

– Det största problemet, och det är inte bara kopplat till privat ägd skog, är att skogsbruket behöver kunna möta alla olika, och ibland motstående, intressen. Här behövs en öppen och framtidsinriktad dialog. Miljömålsberedningen föreslår därför att Sverige utvecklar ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden.

TEXT: Stefan Hällberg