Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Trycket ökar på skogsägarna

– Vi måste bli bättre på att använda Sveaskog för att nå miljömålen! säger miljömålsberedningens ordförande Anita Brodin (FP). Foto: Sverker Johansson

Staten fortsätter att underfinansiera skyddet av skog med höga naturvärden. Ointresset från regeringen ökar nu pressen på skogsägarna att frivilligt skydda mera skog för att nå riksdagens miljömål Levande skogar. Men då måste skyddet redovisas.

Det var budskapet på Föreningen Skogens höstexkursion i Ångermanland. Där deltog politikerna från Miljömålsberedningen – den grupp som i juni lade ett förslag på justeringar av skogspolitiken för att miljömålen ska kunna nås.

I dag vet inte ens Skogsstyrelsen var de privata markägarnas avsättningar ligger, om de har tillräckligt hög kvalitet eller om de finns kvar om 10-15 år.

De borgerliga partierna i beredningen anser att målen ska nås med fler frivilliga markavsättningar. De vill ogärna anslå mer pengar till skydd, och hur mycket resurser man anslår till staten avgör därmed hur mycket skog som kan skyddas. Oppositionen och naturvårdsorganisationerna vill i stället att avsättningarna baseras på behovet och att kvaliteten ska säkerställas. Då måste statens resurser prioriteras om.

Miljömålsberedningen föreslår därför att de frivilliga avsättningarna ska öka med 200 000 hektar. En olöst fråga är också hur den skyddade marken ska mätas. Det har inte minst betydelse för att nå FN:s Nagoya-mål. Miljömålsberedningen räknar till exempel in frivilliga avsättningar men inte impedimenten.

I dag redovisar skogsbolagen sina frivilligt skyddade skogsområden på webben, men det gör inte de enskilda skogsägarna.

– Det är självklart att de också måste redovisa sina områden, säger Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen. Det frivilliga skyddet är avgörande för att nå målen, men då måste det vara långsiktigt och dessutom transparent. I dag vet inte ens Skogsstyrelsen var de privata markägarnas avsättningar ligger, om de har tillräckligt hög kvalitet eller om de ens finns kvar om 10-15 år.

Hur många frivilligt avsatta skogar som avverkas i ett senare läge, till exempel vid en försäljning eller ett generationsskifte, är det ingen som vet.

– Nej, det är inget vi för statistik över, säger Göran Rune vid Skogsstyrelsen.

Trepartsbyten bra – om det fungerade i praktiken

Sveaskogs marker ska användas som ersättningsmark när privatägd mark ska skyddas. Det är alla inblandade parter överens om. Men det går trögt att genomföra bytesaffärerna – särskilt där det är långt till Sveaskogs marker.

I vissa regioner finns inte Sveaskog, och där föreslår myndigheterna en lösning kallad trepartsbyten – att en enskild skogsägare kan byta skyddsvärd mark med ett skogsbolag, som i sin tur byter med Sveaskog. Men i Västernorrland är myndigheterna irriterade över att markbyten med Sveaskog inte går att genomföra i praktiken.

– Vi skulle komma mycket längre om det här fungerade, sade en frustrerad Torbjörn Engberg vid länsstyrelsen i Västernorrland vid Föreningen Skogens höstexkursion.

Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist medgav att det ofta blir en mycket trög bytesprocess när upp till fyra olika parter (den enskilda markägaren, ett skogsbolag, Sveaskog och Naturvårdsverket) deltar i affären.

– Det är svårt att få till det med så många inblandade, sade han. Och av någon anledning förväntar sig många markägare att göra en riktigt bra affär – närmast ett klipp – när de förhandlar med staten. Men Sveaskogs uppdrag är att göra markaffärer på marknadsmässiga villkor, och när markägaren inser det blir processen ännu trögare.

– Intressant information, här behöver vi uppenbarligen komma framåt, sade Miljömålsberedningens ordförande Anita Brodin (FP).

TEXT: Sverker Johansson

3 tycker till - Ska frivilliga avsättningar redovisas?

Lotta Möller, Skogssällskapet:

– Det är rimligt att samhället efterfrågar transparens för att räkna in de frivilliga avsättningarna som en del av skogsägarnas sektorsansvar.

Men det är viktigt att det blir en enkel, tydlig metod och att formerna tas fram i dialog med markägarna.

Roger Tiefensee (C). Miljömålsberedningen:

– Vi måste ha en dialog med markägarna för att få avsättningarna transparenta och kvalitativa. Jag har full förståelse för att skogsägarna inte vill lägga ut sina områden på webben; det handlar om att skydda sin personliga sfär. Däremot kan man tänka sig att myndigheterna får en redovisning. Om områdena ska kunna räknas in i miljömålet får man nog räkna med det.

Helena Leander (MP), Miljömålsberedningen:

– Om arealerna ska räknas, måste det finnas transparens. Vi måste ha koll på arealen och kvaliteten och om områdena finns kvar eller inte. Jag tror det vore positivt för skogsnäringen och skogsägarna att bjuda på sina fina platser i skogen; det kan ju komma en vandrare och njuta av deras skog.

Vad är en frivillig avsättning?

  • Enligt Skogsstyrelsen är en frivillig avsättning “ett minst 0,5 hektar stort område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket markägaren frivilligt har fattat beslut om att åtgärder som kan skada dess naturvärde, kulturmiljö och/eller sociala värde inte ska utföras, området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling”.
  • Med ”frivillig” menas att markägaren själv har fattat beslut om att spara området utan förpliktelser gentemot stat eller kommun. Med “dokumenterat” avses att markägaren, eller av markägare utsedd företrädare, ska ha dokumenterat en frivillig avsättnings yttre gränser på karta, antingen på papper eller i digitalt format.
  • Med “sammanhängande produktiv skogsmark” menas skogsmark enligt 2 § Skogsvårdslagen (SVL).