Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsländerna om EU:s skogspolitik:  Hållbar och nationellt styrd

Illustration med Carl Schlyter (MP) och Christofer Fjellner (M)

Carl Schlyter (MP) och Christofer Fjellner (M) är överens om att kämpa för svenskt självbestämmande över skogen. Illustration: Pia Koskela

EU vill snabbt ha nya riktlinjer för ett hållbart skogsbruk. Sveriges ståndpunkt är att det redan finns ett system på plats. Och det nationella självbestämmandet måste värnas. – Skogen ska inte bli mer politisk, säger moderaten Christofer Fjellner.

När Sverige, Finland och Österrike gick med i EU fördubblades unionens skogsareal över en natt. Den skogsstrategi som då togs fram är nu snart tjugo år gammal – och behöver uppdateras.

– Vi behöver ett smart redskap för att samordna den EU-politik som påverkar skog och skogsnäring. Vi vill däremot inte ha en tung överrock som går ner på detaljreglering, säger Ingeborg Bromée, kansliråd på landsbygdsdepartementet.

EU-kommissionen presenterade sin uppdaterade skogsstrategi i höstas för ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionen har sagt att strategins kärna, hållbarhetskriterier, inte handlar om lagstiftning utan om riktlinjer. Länderna har valt att inte inkludera skogspolitik i fördraget och hävdar sina nationella befogenheter.

Ett nyckelbegrepp i EU-kommissionens förslag är hållbart skogsbruk. Vissa länder, som huvudsakligen importerar skogsbaserade produkter, vill ha ett konsumentperspektiv. De vill ha en strategi där skogsbrukets hållbarhetskriterier mer matchar till exempel upphandling.

Majoriteten av andra länder, framför allt länder med betydligt mer skog, pekar mot att de redan har kriterier och system på plats. Sverige, till exempel, anser att existerande lagar redan har en tydlig ram för hållbart skogsbruk.

Inom EU befarar man även att unionen själv inte har tillräckligt med skogsråvaror. EU-ländernas import från tredje land måste därför öka.

– Vi har inte koll på deras lagstiftning och deras tillsyn, och just därför argumenterar en del för att vi behöver kriterier. Inget land i Europa vill vara medskyldigt till avskogning i tredje land, säger Gerben Janse, internationell koordinator på Skogsstyrelsen.

– Och ställer vi krav på andra länder måste vi ställa samma krav på oss själva.

Vad som också talar för förtydligade hållbarhetskriterier är energimålen. Energiindustrin måste säkerställa hållbarheten, därför att år 2020 ska 20 procent av EU:s energi komma från förnybara källor, och andelen biodrivmedel ska vara minst 10 procent.

På Europanivå är utan tvekan den kommande uppdaterade skogsstrategin det allra viktigaste just nu. För när det gäller skogen finns det något som alla svenska parlamentariker värnar om – den nationella självbestämmanderätten. Den är både Carl Schlyter (mp) och Christofer Fjellner (m) måna om. Båda sitter i miljöutskottet, där många viktiga rättsakter som rör skogen passerar.

Vi måste förklara för kommissionen att ekosystemen i en skog är platsspecifika, olika och svåra att reglera på EU-nivå...

– Självbestämmanderätten hotas av reglering på EU-nivå; av att ha till exempel bindande hållbarhetskriterier för skogsbruk. Detaljreglering ska ske på nationell nivå. Vi ska inte låta de länder som redan huggit ner sin skog vara med och besluta om hur svensk skog ska brukas, säger Christofer Fjellner.

– Skogen ska verkligen inte bli mer politisk. För blir den mer politisk innebär det att den blir mer reglerad. Och det behövs inte.

Carl Schlyter (mp) är kritisk till att det i dagens skogspolitik är produktionsintresset som står i centrum, och inte hållbarheten. Men även han menar att självbestämmanderätten är hotad, när EU ser på skogen som lika gränsöverskridande som vårt vatten eller fisket.

– Vi måste förklara för kommissionen att ekosystemen i en skog är så platsspecifika, så olika och så svåra att reglera på EU-nivå att om EU ska lägga sig i skogspolitiken är det bättre att kräva att varje land har en förvaltningsplan, och att man övervakar att den genomförs, i stället för att gå in och peta i detaljer.

En EU-lag som redan i dag finns är timmerförordningen. Regeringens proposition om förordningen ska upp i riksdagen i sommar, och när den nationella lagstiftningen antas, får Skogsstyrelsen möjlighet att utfärda böter.

Från början trodde många att timmerförordningen skulle bli betungande för svensk skogsindustri, men svenska skogsägare verkar inte påverkas särskilt hårt. De är välorganiserade och kan få hjälp med till exempel dokumentation. Lagens krav om extraarbete kommer främst att drabba dem som importerar trä utanför EU; det är i alla fall vad Skogsstyrelsens så kallade testkontroller hos en del importörer har visat.

Betoningen i förordningen ligger på ”lagligt” avverkat timmer, inte hållbarhet. Christofer Fjellner:

– Jag röstade emot timmerförordningen, för jag tycker att det ställs orimliga krav på förnyelsebara produkter som trä. I dag har vi mig veterligen inga hållbarhetskriterier för olja eller plast. Om du har ett plastbord, till exempel, då vet du inte att det är framtaget på lagligt vis. Men timret måste vara lagligt.

TEXT: Torbjörn Hallgren

De samordnar EU:s skogspolitik

Europeiska unionens råd, som brukar kallas ministerrådet eller rådet, består av ministrar från EU-länderna. Deras uppgift är bland annat att stifta lagar och samordna EU-politiken. Ministerrådet ska inte blandas ihop med Europeiska rådet – där EU-ländernas ledare träffas på toppmöten fyra gånger om året.