Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Starkt stöd för jakt

Jägare på pass.

Svenskarna är positiva till jakt. Allra mest för är de som har nära kontakt med jakt och jägare. Foto: Skogenbild

Hela 84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt. Bland dem med positiv attityd är det fler som konsumerar viltkött och fler som har vänner som jagar än bland övriga. Det framgår av en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Trots urbaniseringen har stödet för jakt ökat de senaste 30 åren, säger forskaren Per E Ljung, SLU.

Allmänhetens stöd för jakt har ökat från 72 procent 1980 till 84 procent 2012. Per E Ljungs förklaring är att antalet stora, vilda djur har ökat, med fler viltolyckor och andra negativa effekter som följd, att obligatorisk jägarexamen infördes 1985, och att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat, exempelvis viltkött.

Av avhandlingen framgår att män, landsbygdsbor och äldre personer är mer positiva till jakt än stadsbor, yngre och kvinnor. Men det är kontakten med jakt och jägare som har den starkaste kopplingen till människors attityd till jakt.

– Av icke-jägare uppger två av tre (65 procent) att de äter viltkött i hushållet varje år, och lika många att de har minst en nära vän som jagar.

Enligt Per E Ljung talar mycket för att attityden till jakt kommer att vara fortsatt positiv:

– Att vi blir mer och mer urbaniserade talar egentligen för en mindre positiv attityd till jakt. Å andra sidan har vi redan haft en urbaniseringsvåg, och fortfarande är människor i stor utsträckning positivt inställda. Det faktum att viltstammarna sannolikt kommer att bli större talar för ökat eller bibehållet stöd för jakten, eftersom människor är rädda för negativa effekter av att det finns mycket vilt.

Om viltmaten fortsätter att vara populär kommer det sannolikt att finnas en fortsatt stark koppling mellan dem som jagar och inte jagar.

Jägarnas och samhällets sätt att förvalta allmänhetens förtroende har också betydelse, tror Per E Ljung.

– Hur jakten och jägare anpassar sig till samhällets normer har stor betydelse. Ett årligt obligatoriskt skjutprov för alla jägare kan vara ett sätt att bibehålla allmänhetens förtroende för jägarnas kompetens.

Avhandlingen visar att jägarnas egna motiv för att jaga har stor betydelse för människors attityd till jakt.

– Jakt för avkoppling och kött stöds av de flesta i Sverige, 74 procent. Av vilken anledning resterande tio procent stödjer jakt vet vi faktiskt inte. Betydligt färre, 42 procent, stödjer jakt för spänning och avkoppling, säger Per E Ljung.

En fråga är hur människors attityd till viltkött kommer att se ut i framtiden, och hur den i sin tur påverkar attityden till jakt.

– Om viltmaten fortsätter att vara populär kommer det sannolikt att finnas en fortsatt stark koppling mellan dem som jagar och inte jagar. Det kommer sannolikt att bidra till positiva attityder till jakt, säger Per E Ljung.

TEXT: MALIN VON ESSEN

Viltkött

Foto: Skogenbild

Fakta om viltmat

  • Viltkött är det mest miljövänliga köttet att äta, enligt den SLU-baserade köttguiden www.kottguiden.selänk till annan webbplats.
  • Årligen konsumeras totalt omkring två kilo viltkött per person i Sverige. Det motsvarar två till fyra procent av den totala köttkonsumtionen i Sverige, enligt Jordbruksverket.
  • Älgen står för den största andelen viltkött. Vi äter varje år cirka 11 000 ton älgkött.
  • Konsumtion av vildsvin ökar mest. 2010 åt vi ungefär 2 400 ton vildsvinskött.
  • Viltkött som ska säljas inom EU måste passera ett av Livsmedelsverket godkänt slakteri, en så kallad vilthanteringsanläggning, där det undersöks av veterinär från Livsmedelsverket.
  • Jägare kan i vissa fall leverera viltkött direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger, utan att det har undersökts av veterinär. Dock inte hjortar i hägn som inte är friförklarade från tuberkulos och inte heller björn eller vildsvin.
  • Allt vildsvinskött måste ta vägen via en vilthanteringsanläggning innan det säljs till konsument. Enda undantaget är när jägaren eller någon i jaktlaget behåller vildsvinsköttet. Då räcker det med trikintest på ett godkänt laboratorium.
  • Under 2013 sköts 98 000 vildsvin. Det motsvarar cirka 2 900 ton vildsvinskött, av vilka endast 440 ton kom ut på den öppna marknaden. Långa avstånd till vilthanteringsanläggningen och dyr hantering av slaktdjur är två skäl till att inte mer kött blev tillgängligt på öppna marknaden.
  • 300 000 personer i Sverige har jaktkort. Cirka 3 500 jägare har genomgått utbildningen ”Viltundersökaren”, som ska stimulera jaktlag att leverera mer kött till vilthanteringsanläggningarna.

Källor: SLU, Jordbruksverket, Jägareförbundet (viltmat.nulänk till annan webbplats)

Våra tjänster