Krönika

Virkeskrönikan: Skillnad på naturkatastroferna

Fyra stormar i början av vintern. Sedan den största branden i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Västmanland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.

I norr har marknaden påverkats av framförallt stormarna Hilde och Ivar. De har satt sin prägel på flöden och till en viss del på priser i området. Stormarbetet pågår fortfarande, och där det var som värst avverkas än i dag bara vindfällen: Så kommer det förbli hela vintern, och fortfarande nästa höst kan det vara en del contortatall kvar.

I Södra Sverige härjade stormarna Simone och Sven. Marknaden gjorde där uppenbart en felbedömning när man underskattade hur mycket stormvirke som skulle komma fram. I söder återstår däremot väldigt lite stormarbete.

Det verkar onekligen som vi får räkna med fler stormar. Sannolikt även fler bränder, men inte nödvändigtvis stora sådana; det är nog inte läge att börja ge bränderna egna namn. Och det är skillnad på de här naturfenomenen. Stormar kan vi i det korta perspektivet inte påverka, men bränder går i allra högsta grad att påverka. Skogsbränder har vi hela tiden, och även om vi blev tagna på sängen i Västmanland, så är sannolikheten för en ny jättebrand liten. Både skogsbolag och brandförsvar kommer att vässa sina rutiner och minska risken att det ska hända igen.

Inte minst är effekterna av stormar respektive storbränder olika på råvaruutbudet. Branden i Västmanland är i det här sammanhanget ingenting jämfört med en storm. Branden medför inte alls det massiva virkesflöde av både timmer och massaved som måste räddas från insekter, torka, svampangrepp med mera. Efter sommarens brand sätts även stora arealer av som reservat eller annan typ av avsättning, och på de arealerna avverkas ingenting. Vissa större markägare sätter av mark i brandområdet istället för någon annanstans. Utmaningen i brandområdet blir att försöka såga så mycket som möjligt och få avsättning och bra betalt för produkterna. Det som inte går att såga blir bränsle; massabruken tar inte emot massaved eller biprodukter som innehåller sot. Det medför att bränslemarknaden – som får gott om råvara på en redan nästan mättad marknad – påverkas.

Efter semestern har det varit en del prishöjningar på timret i Götaland. Annars har inte mycket hänt och så kommer också hösten att se ut; det är ganska gott om både timmer och massaved i hela Sverige. Massa-, kartong-, kraftpappersbruk med flera är lönsamma i dag. Sågverken har haft ett skapligt halvår men känner en viss oro inför hösten och vintern. Trots flera oroshärdar runt om i världen är jag försiktigt optimistisk. Det känns fortfarande som att den globala marknaden går åt rätt håll.

Magnus Juntikka

Virkeschef Skogssällskapet t.o.m. 2018

I virkeskrönikan analyserar Magnus Juntikka fyra gånger per år den aktuella virkesmarknaden.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.