Teknikutveckling - en överlevnadsfråga

– All utveckling i skogsbranschen måste bygga på lönsamhet – för skogsägare, entreprenörer och virkesköpare. Och de som tjänar mest på utvecklingen behöver ta störst ansvar, säger Magnus Thor, forskningschef på Skogforsk.

Magnus Thor och Skogforsk bedömer att produktiviteten behöver öka med två till fyra procent per år om svenskt skogsbruk ska kunna fortsätta konkurrera på världsmarknaden.

– Det är nödvändigt med tanke på att konkurrensen ökar från andra material och från regioner där träden växer tio till 15 gånger snabbare än här, samtidigt som arbetskraftskostnaden är betydligt lägre, säger han.

Men lika viktigt som rationaliseringar är att fortsätta utveckla avverknings- och transportteknik som är skonsam mot både marken och förarna.

– Ett hållbart skogsbruk är en förutsättning för att samhället ska nå miljömålen och för att skogsbranschen ska få allmänhetens fortsatta förtroende.

Och ska EU:s politiska vision om ett biobaserat samhälle kunna förverkligas är aktivt skogsbruk en bärande del, menar Magnus Thor. Visionen handlar om att fossila råvaror och fossil energi fasas ut till förmån för förnyelsebara produkter, bland annat från skogen.

Ett hållbart skogsbruk är en förutsättning för att samhället ska nå miljömålen och för att skogsbranschen ska få allmänhetens förtroende.

– Det finns stora förväntningar på skogen som resurs. De kan inte infrias utan hög produktion i skogen och ett effektivt försörjningssystem. Att fortsätta utvecklingen för att få fram billigare och skonsammare metoder är en ödesfråga, inte bara för skogsbranschen utan också för samhället, menar Magnus Thor.

Produktivitetsutvecklingen i svenskt skogsbruk har varit stark sedan 1950- talet, och som allra brantast var utvecklingskurvan från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet. Då ökade antalet avverkade kubikmeter per dagsverke med nästan 150 procent. Detta tack vare genombrottet för engreppsskördare i gallring och slutavverkning. Tvåmaskinssystemet med skördare och skotare fick dessutom möjlighet att mogna.

Magnus Thor tror att många kan ha en bild av att utvecklingen stannat av under 2000-talet.

– Men om vi tittar bakåt ser vi att mycket trots allt har hänt. Skälen till att teknikutvecklingen kan tyckas ha gått långsamt kan vara att mycket skett under huven på maskinerna och därför inte syns.

Bakgrunden är att myndigheterna i bland annat EU under de senaste 15 åren ställt hårdare krav på avgasrening. Målet har varit att minska utsläppen från lastbilar, personbilar och arbetsfordon. Avgasreningen tar mycket stora utvecklingsresurser i anspråk. Och att Sverige och Finland är ensamma om kortvirkesmetoden – att sönderdela träden redan i skogen och inte vid industrin – innebär att resurserna för nya skogstekniska innovationer är begränsade.

– Marknaden för hjulburna skördare och skotare anpassade för kortvirkesmetoden är liten. Det tillverkas bara cirka 2 000–2 500 fordon per år i världen. Det gör att utvecklingskostnaden blir hög.

Skälen till att teknikutvecklingen kan tyckas ha gått långsamt kan vara att mycket skett under huven och därför inte syns.

I väntan på större tekniksprång har skogsbruket jobbat tillsammans med maskinförarna för att hitta sätt att utnyttja befintlig teknik bättre. Arbetet har gett resultat, men mer behöver göras, anser Magnus Thor.

– Metodutvecklingen är jätteviktig, men vi behöver också innovationer som lyfter produktiviteten till nya nivåer, samtidigt som vi får maskiner med lägre marktryck och bättre arbetsmiljö för förarna.

Med en ny samarbetsmodell hoppas svenskt skogsbruk nu kunna främja innovationsklimatet i branschen. Modellen bygger på att forskare, brukare och tillverkare jobbar tillsammans med uppfinnare för att förädla idéer. Skogsbruket har satsat 50 miljoner med ambitionen att nya innovationer ska se dagens ljus och ge skogsbruket effektiviseringsvinster på en miljard kronor per år.

– Tanken är att det för varje ny uppfinning ska finnas en intresserad brukare som kan bidra till utvecklingen och en tillverkare med tillgång till marknad och service som kan se om och hur en ny uppfinning passar för serietillverkning. Det behövs också en forskande part som kan vara med och utvärdera de prototyper som tas fram.

Om alla dessa aktörer samarbetar för att stötta uppfinnare och tillverkare kan utvecklingen gå fortare, kosta mindre pengar och leda till större resultat, tror Magnus Thor.

Men det räcker inte att utveckla ny teknik – den ska komma till användning också. Skogsbruket har genom åren fått mycket kritik från entreprenörerna, som menar att markägarna behåller hela kakan när skogsbruket blir mer effektivt. Följden kan bli att alltför få entreprenörer vågar investera i den nya tekniken.

– Skogsföretag och skogsägare, som tjänar mest på produktivitetsutvecklingen, måste ta ansvar för att det sker utveckling. Den nya samarbetsmodellen visar att så är fallet. Sedan gäller det att de också skapar incitament för entreprenörer att satsa på ny teknik, säger Magnus Thor.

TEXT: Malin von Essen