4 skogliga företrädare om "feeling och finanser"

I Skogsbarometern, som varje år ges ut av LRF Konsult och Swedbank, säger cirka 40 procent av skogsägarna att ekonomiska drivkrafter är det viktigaste skälet att äga skog. Men lika många tycker att känslan är viktigast.

3 frågor:

1. Hur viktiga är skogsägarens egna mål för er?
2. Hur säkerställer ni att era skogsskötselråd är anpassade till skogsägaren?'
3. Hur anpassar ni rådgivningen till en skogsägare som tycker att ”känslan av att äga skog” är det viktigaste skälet att vara skogsägare?

Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen

1. Svensk skogspolitik är inte regelstyrd utan bygger på frihet under ansvar. Det finns inte ett sätt att sköta skog utan flera. Därför är det otroligt viktigt att man har tänkt igenom vilka mål och drivkrafter man har. Om man inte vet vad man vill har man inget att sätta emot en virkesköpare som har som uppdragatt köpa virke för att försörja en industri.
2. Vi har webbaserad utbildning och rådgivning via ”Mina sidor”, som inleds med en fråga om vilka skogsägarens mål är.
3. Eftersom det är viktigt för oss att förstå skogsägarens drivkrafter behöver vi i det här fallet nog fråga vidare, eftersom ”känslan av att äga” säkert kan innebära en mängd olika saker. Det kan vara ett bra tillfälle för oss att berätta om vad våra webbaserade tjänster, till exempel ”Mina sidor”, ger. ”Känslan av att äga” kan ju också innefatta att man vill veta mer om sin skog och vad den kan innehålla för värden.

Gunnar Heibring, ordförande i Skogsägarna Norrskog

1. De är viktigast – det är grunden för Norrskog. Varje skogsägare är unik, och det måste vi lyssna av.
2. Genom att vara goda lyssnare och genom att utveckla nya tjänster som möter skogsägares behov.
3. Vi måste vara duktiga på att utveckla tjänster som inte utgår från att varje skogsägare efterfrågar största möjliga netto – till exempel hyggesfria metoder. Vi måste kunna möta skogsägare som vill att skogen ska se ut på ett visst sätt trots avverkning och kunna välja årstid för avverkning så att vi undviker markskador. Vi ska kunna hjälpa skogsägare som är intresserade av jakt, fiske och naturturism. En bra diskussion om vilka områden som bör avsättas för naturvård är också ett sätt att närma sig skogsägare som tycker att känslan av att äga skog är viktigast.

Sören Petersson, vd, Holmen Skog

1. Vår uppgift är att hjälpa skogsägaren att nå sina mål. Det kan vara helt andra mål än de mål vi har för vår egen skog, till exempel när det gäller viltförvaltning, miljöhänsyn eller val av återväxtmetod. Det är den som äger som bestämmer.
2. Vi försöker vara lyhörda. Vår uppgift är inte att visa ”hur man gör” utan att beskriva vilken skog vi kan skapa genom olika sätt att sköta den. Om skogsägaren inte har en egen uttalad målsättning beskriver vi vad vi gör i vår egen skog, vilket motsvarar PEFC:s och FSC:s krav.
3. Det påverkar nog inte skogsskötseln så mycket utan handlar sannolikt mer om att skogsägaren vill äga något som går att ta på, till skillnad från till exempel aktier. Jag tror att det i denna känsla ingår en önskan att säkra skogen för framtiden, att sköta den så att skogen blir både mer värdefull och trevlig att vistas i.

…det där fantastiska kantarellstället, mystiken i de susande träden, stoltheten…

Svante Scherman, vd, Skogssällskapet

1. Skogssällskapet äger inte skogsindustri och sågverk och är i den bemärkelsen fristående. Vår utgångspunkt är därför skogsägarens målsättning, eller målsättningar, eftersom målet med ägandet ofta har flera dimensioner. Så skogägarens målsättning och skogens förutsättningar är avgörande för samarbetet med våra kunder.
2. Vi träffar skogsägaren för att gå igenom det gångna året och framtida behov. Där ställer vi genomförda och föreslagna åtgärder mot de mål som formulerats. Under senare år erbjuder vi också hjälp med att utveckla ”den målanpassade skogsskötseln” eller ”det målanpassade skogsbruket”. Där är den absolut viktigaste delen att tillsammans med skogsägaren definiera målen med skogsägandet och brukandet. Det är en mycket berikande process, där bägge parter tvingas tänka igenom målen. Vi arbetar även ofta med konsekvensbeskrivningar av olika skogsskötselalternativ. Till slut landar det i en handlingsplan som innehåller alla de delar som målbilden innefattar, som naturvård, gårdsmiljöer, kulturvård, skogshushållning, avverkning, skogsvård med mera.
3. Den känslan tror jag finns hos nästan alla skogsägare, men i olika hög grad. Min erfarenhet säger att den nästan alltid tar sin utgångspunkt i något speciellt, som ägaren förknippar med skog: barndomsminnen, det där fantastiska kantarellstället, mystiken i de susande träden, stoltheten i att äga något som är så starkt förknippat med kraft, uthållighet och vår historia. Oavsett vad känslan tar sin utgångspunkt i går det att hitta kärnan med hjälp av dialog och samarbete med skogsägaren. I våra diskussioner med kunderna kommer nästan alltid ”känslan” fram som en viktig del i ägandet, och att anpassa skogsbruket därefter ligger i vårt uppdrag.