Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Krönika

Bra skatteförslag kan bli bättre

Illustration

Gamla resultatregleringar försvinner och ersätts av en ny enklare avsättningsmöjlighet. Illustration: Pia Koskela

Skattereglerna för enskilda näringsidkare ska bli enklare och mer användbara. Här förklarar Ingvar Nilsson, ekonomikonsult vid Skogssällskapet, några av grundtankarna i förslaget från Skatteförenklingsutredningen.

Det finns, enligt min mening, mycket positivt i förslaget från den statliga Skatteförenklingsutredningen som nu går ut på remiss. Men det krävs en del förändringar för att det ska fungera bra. Även om dagens regler för skogsägare är komplicerade är de ett effektivt hjälpmedel i den ekonomiska planeringen. Risken med att genomföra alltför genomgripande förenklingar är att en del av dynamiken går förlorad.

Många av dagens möjligheter till resultatregleringar kommer att försvinna om förslaget blir verklighet. Skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto, periodiseringsfond och expansionsfond tas bort och ersätts av en ny avsättningsmöjlighet som kallas företagsfond, där obeskattat företagskapital ska kunna placeras.

Begreppet "fördelningsbar inkomst" är en av hörnstenarna i det nya systemet. Den motsvarar inkomsten före räntefördelning i dagens regelverk. Den fördelningsbara inkomsten ska kunna disponeras på tre sätt: Man kan räntefördela inkomsten, sätta av den till företagsfond eller beskatta den som inkomst av näringsverksamhet. Summan av räntefördelningen och avsättningen till företagsfonden får inte överstiga den fördelningsbara inkomsten.

Möjligheterna till positiv räntefördelning kommer att finnas kvar i framtiden. Den negativa räntefördelningen kommer däremot att avskaffas.

Två varianter av räntefördelning införs: den fullständiga räntefördelningen och den förenklade. Räntefördelning enligt den fullständiga räntefördelningen får göras om kapitalunderlaget är positivt. Sparad räntefördelning i dagens system kommer att kunna utnyttjas även i framtiden. Det kommer även att vara möjligt att spara räntefördelning som man inte använder under ett visst beskattningsår.

När man beräknar fastighetsvärdet enligt alternativregeln får värdet vara 85 procent av 2010 års taxeringsvärde istället för dagens 39 procent av 1993 års taxeringsvärde. Alternativregeln gäller fastigheter som förvärvats före 1991.

Den förenklade räntefördelningen innebär att man får göra räntefördelning motsvarande ett halvt prisbasbelopp, under förutsättning att det egna kapitalet i näringsverksamheten inte är negativt. Sparad räntefördelning som uppkommit i dagens system får utnyttjas även av den som tillämpar förenklad räntefördelning.

Enligt min mening måste det göras vissa förändringar i det nya regelverket om det ska fungera.

Möjligheterna att sätta av till företagsfond är begränsade till 40 procent av den fördelningsbara inkomsten. Den sammanlagda avsättningen till företagsfonden får inte heller överstiga kapitalunderlaget. Avsättningen baseras på den utgående kapitalbalansen, vilket gör att årets vinstmedel kan sättas av till företagsfonden. När avsättningen återförs till beskattning läggs den till den fördelningsbara inkomsten. Detta innebär att det blir möjligt att räntefördela återföringen från företagsfonden. Att räntefördela återföring av periodiseringsfond och expansionsfond i dagens system är i normalfallet inte möjligt.

I samband med storm, brand, insektsangrepp med mera ska man kunna sätta av ytterligare 40 procent av intäkter avseende avverkningsrätter och 10 procent av leveransvirkeslikvider till företagsfonden. Syftet med detta är att kompensera för det avskaffade skogsskadekontot.

Den som har gjort avsättningen till företagsfond ska ta upp en intäkt som baseras på avsättningen till företagsfonden vid beskattningsårets ingång. Intäkten ska vara lika med 72 procent av statslåneräntan vid en viss tidpunkt multiplicerat med avsättningen i fråga.

Reglerna för skogsavdrag har länge varit svåra att tillämpa. Detta gäller i synnerhet reglerna kring rationaliseringsförvärv. I det nya systemet kommer dagens regler för rationaliseringsförvärv att bli generella. Detta innebär att skogsavdraget får uppgå till 100 procent av likvider för avverkningsrätter och 60 procent av leveransvirkeslikvider under förvärvsåret och de följande fem beskattningsåren. Detta innebär att avdragsutrymmet för skogsavdrag kan utnyttjas i snabbare takt för den investerande skogsägaren.

Även reglerna för återföring av skogsavdrag i samband med delavyttringar har varit besvärliga. Nu föreslås att så stor andel av medgivna skogsavdrag som motsvarar andelen försåld produktiv skogsmark ska återföras till beskattning. Har man sålt 20 procent av sin skogsmarksareal skall 20 procent av de medgivna skogsavdragen återföras.

Enligt min mening måste det göras vissa förändringar i det nya regelverket om det ska fungera. För det första måste skogskontot få vara kvar; i en bransch med stora intäktsmässiga variationer över åren är skogskontot en viktig del i den ekonomiska planeringen.

Avsättningen till företagsfonden får inte heller begränsas till 40 procent av den fördelningsbara inkomsten. Min mening är att hela inkomsten efter räntefördelning måste kunna sättas av till företagsfonden.

Förhoppningsvis kommer remissrundan att leda fram till att förslaget ändras i dessa avseenden.

Ingvar Nilsson

Ekonomikonsult