Tjädern tongivande i Djursjön

I Djursjöområdet, sydöst om Mölndal, finns en av relativt få sydvästsvenska tjäderpopulationer. Med en medveten strategi för skogsskötseln kommer tjädern att kunna trivas trots att ett aktivt skogsbruk bedrivs i området.

Pelle Andreasson, nyligen pensionerad skogs- och viltförvaltare i Skogssällskapet, har tillsammans med Mölndals stad, och med stöd från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket, arbetat fram en tjäderanpassad skogsskötselplan för Djursjöområdet.

– Djursjön har goda möjligheter att vidareutvecklas som kärnområde för tjädern, inte minst tack vare den hänsyn skogsbruket tagit till tjädrarna sedan 1980-talet. Inga större kalhyggen har tagits upp, och avverkningarna har skett genom gallringar och skärm- och fröträdsställningar. Utgångsläget är med andra ord gott, säger han.

Djursjöområdet är ett lättillgängligt och mycket populärt kommunalt fritidsområde sydost om Mölndal. Hit kommer badgäster på somrarna, här finns bra fiske både sommar- och vinter och runt sjön finns vacker natur med rik fauna och flora. Den lokala orienteringsklubben tränar i området, och jaktoch viltvårdinsatser utförs av lokala jaktlag. Området är högintressant av många olika skäl, och tjädern är bara en av flera tongivande intressenter.

Under 2013 startade Mölndals stad med hjälp av Skogssällskapet ett projekt för att gynna tjädern. Pelle Andreasson fick i uppdrag att ta fram en tjäderanpassad skogsskötselplan för Djursjöområdet och att föreslå anpassningar av friluftslivet för att minimera risken för störning. Tanken var att också införliva skötselåtgärderna i skogsbruksplanen.

– När det gäller hänsynen till tjädern och anpassning av skogsbruket hade jag god hjälp av erfarenheter från Djursjöområdet sedan början av 1980-talet, men även från Skogssällskapets egna fastigheter i Göteborgsregionen från 1990-talet och framåt. Där såg vi hur antalet tjädrar ökade, att antalet spelande tuppar ökade märkbart och att en tidigare dokumenterad men övergiven lekplats åter togs i bruk. De samlade erfarenheterna blev basen för skötselförslagen i Djursjöområdet, säger säger Pelle Andreasson.

Erik Samuelsson, enhetschef på Mölndals stad, är den som ansvarar för att den tjäderanpassade skötselplanen genomförs i praktiken. Hans uppgift är nu att bedriva ett skogsbruk som skapar variation i landskapet, så att tjäderns behov av skydd och föda tillgodoses under hela året, men utan att göra större avkall på virkesproduktionen.

– Vi är inriktade på en något längre omloppstid där vi utnyttjar skogsmarkens förutsättningar att självföryngra tall under fröträdsställningar. Vi vill redan i ungskogsröjningen skapa ljusluckor i småimpediment och kantzoner och gallra för att utveckla tallkronorna och skapa ljusinsläpp som gynnar tillväxten av blåbärsris. Vi kommer att vara återhållsamma vid underröjning i de gallrade bestånden för att behålla skyddet, framför allt mot rovfågel.

– Vi utför heller inga avverkningsåtgärder inom en radie av cirka 700 m från spelplatscentrum under perioden 15 februari–1 augusti då tjädern är känslig för störningar, säger han.

För att underlätta dialogen med de olika intressentgrupperna i Djursjöområdet bildade Mölndals stad i början av 2000-talet en referensgrupp. Tanken är att referensgruppen ska stämma av årets planerade skogsbruksåtgärder tillsammans med Mölndals stad. Referensgruppens ornitologer har varit väldigt måna om att den nya skötselplanen ska införlivas i skogsbruksplanen, vilket också har gjorts.

Vi utför inga avverkningsåtgärder inom en radie av cirka 700 meter från spelplatscentrum.

– Genom att göra så säkerställer vi att det inte sker några övertramp på tjäderns bekostnad, säger Erik Samuelsson.

Givet att Mölndals stad följer skogsbruksplanen bör tjädern kunna samexistera med ett aktivt skogsbruk i Djursjöområdet. Men risken för störningar från det aktiva friluftslivet finns kvar. Erik Samuelsson menar att referensgruppen är ett bra forum för att diskutera störningar som kan vara kopplade till organiserat friluftsliv och idrottsaktiviteteter som till exempel orienteringstävlingar och scoutläger. Störningar från det oorganiserade friluftslivet kan däremot vara svårare att hantera.

Jag hade god hjälp av erfarenheter från Djursjöområdet sedan början av 1980-talet.

– Den akuta hotbilden för tjädern är framför allt kopplad till den oorganiserade terrängkörning som sker i området i strid mot terrängkörningslagen. Den är svår att stoppa, men vi har märkt en något minskad aktivitet sedan vi flyttade bommarna längre från tjäderområdet, säger Erik Samuelsson.

TEXT: Malin von Essen