Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Lågproduktiv mark kräver nya trädslag

Poppel kan vara ett alternativ. Här en poppelkvist. FOTO: Skogen Bild

I Sverige och Baltikum äger Skogssällskapet lågproduktiv skogs- och jordbruksmark, som man vill bruka effektivare. Därför gör man försök med föryngringar av olika traditionella trädslag och undersöker även snabbväxande varianter som hybridasp och poppel.

Lågproducerande skogsmark i de baltiska länderna domineras ofta av gråal som inte brukats aktivt av markägaren. Naturligt föryngrad gråal kommeratt växa bättre om den röjs och gallras, men även om man lyckas öka produktionen genom att röja och gallra kommer skogen att producera lågkvalitativa sortiment som inte har något större ekonomiskt värde.

– För att öka avkastningen på mark med låg produktivitet kan man helt enkelt behöva byta trädslag, säger Carl Kling, skogschef Baltikum, på Skogssällskapet.

Frågan är vilket trädslag som ska planteras istället. Skogssällskapet har undersökt lönsamheten för alternativa trädslag, och man planerar att omvandla 600 hektar lågproduktiv skogsmark med mestadels gråal i Lettland till mer produktiv skogsmark.

Tanken är att ersätta halva föryngringsytan med andra, mer högkvalitativa trädslag som gran, björk eller klibbal. På den resterande arealen lämnar man gråalen till naturlig föryngring och lägger upp ett skötselprogram som ska ge nästa generation gråal rakare och grövre virke av högre kvalitet.

– Våra analyser visar att björk ger relativt höga virkespriser, samtidigt som omloppstiden är kortare än för gran. Om vi ersätter gråalen med gran kommer de framtida virkesintäkterna sannolikt att bli större, samtidigt som omloppstiden blir längre. Att ersätta gråal med klibbal kan också vara ett alternativ, då den klarar lika fuktig mark som gråalen men ger virke som är mer värdefullt, säger Carl Kling.

Även jordbruksmark som inte sköts eller växer igen har låg virkesproduktion, och frågan är vad man ska göra med den typen av marker. Huvudalternativen är att plantera skog eller att återställa till mer produktiv jordbruksmark.

– Där det är lätt att röja och återställa till god jordbruksmark försöker vi göra det, säger Carl Kling. Planterar vi träd, fokuserar vi på trädslag som i framtiden ger ett så högt virkespris som möjligt, och gärna då trädslag med kort omloppstid. Vi har studerat vanliga trädslag som gran, tall, björk och klibbal men även mer snabbväxande som hybridasp och poppel.

I dag är det osäkert att satsa på snabbväxande arter som hybridasp. Det gäller i Baltikum såväl som i Sverige.

För att våga satsa behövs mer forskning om de snabbväxande trädslagens plantmaterial, föryngringsmetoder, skötsel och virkesegenskaper.

Nyplantering av hybridasp.

Enligt Carl Kling är det i dag osäkert att satsa på snabbväxande varianter. Men Skogssällskapet följer försök och provodlingar och lär sig av de resultat som kommer fram.

– För att våga satsa storskaligt behövs mer forskning om de snabbväxande trädslagens plantmaterial, föryngringsmetoder, skötsel och virkesegenskaper. Framför allt i Baltikum är än så länge dessutom virkespriset väldigt lågt för den här typen av skog, bland annat beroende på att volymerna på marknaden är alltför små och efterfrågan minimal, konstaterar Carl Kling.

TEXT: Stefan Hällberg