Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Rekordexport från Baltikum

På femton år har skogsexporten från Baltikum tredubblats. FOTO: Shutterstock

Virkesexporten från de baltiska länderna är stor, men det är de förädlade träprodukterna som gör att värdet på exporten växer rekordsnabbt. Bättre skötta skogar och ökade investeringar i skogsindustrin bidrar till den positiva utvecklingen i våra östra grannländer.

Värdet av den lettiska skogsexporten har mer än trefaldigats sedan millennieskiftet. Från sex miljarder kronor till drygt 20 miljarder. Samtidigt har avverkning och export av rundvirke legat stabilt på ungefär samma volymer. Den stora värdeökningen beror på ökad inhemsk tillverkning av förädlade produkter som till största delen exporteras.

– Vi kan se en liknande utveckling i Estland och Litauen. En bidragande orsak är att skogsskötseln blivit bättre och effektivare i hela regionen. Även industrierna har blivit mer produktiva och effektiva, vilket gör att de kan bygga upp kapital som ger dem möjlighet att investera, säger Carl Kling, skogschef Baltikum på Skogssällskapet.

– Länderna i Baltikum har gott om skogsråvara och kan förädla produkter till en rimlig kostnad. Arbetskraften är betydligt billigare jämfört med exempelvis Skandinavien. Det gör att många hellre handlar till de lägre priserna i Baltikum. De förädlade produkter som främst exporteras är plywood, pellets, möbler och sågade trävaror, säger Carl Kling.

Skogsskötsel och fastigheternas storlek skiljer sig en del mellan de baltiska länderna. I Lettland och Estland är fastigheterna större än i Litauen. Det påverkar den skogsindustriella utvecklingen och möjligheten att få tag på råvara, vilket i sin tur påverkar vad som förädlas och exporteras från respektive land.

Litauen tillverkar produkter som är mer specialiserade och mindre råvarukrävande, exempelvis möbler, köksinteriörer, dörrar, fönster, kabeltrummor och i viss mån plywood.

– I Estland är sågade trävaror och pelletstillverkning viktigare, medan plywoodindustrin dominerar i Lettland, bland annat beroende på den goda tillgången på björk. Övrigt som förädlas i Estland och Lettland är möbler, möbelämnen, köksluckor, bordsskivor och prefab-hus, berättar Carl Kling.

Exporten från den baltiska träindustrin går främst till Europa, Kina och Japan. Tidigare var Ryssland mottagare av många baltiska träprodukter; upp till en fjärdedel av exporten gick dit. Men de senaste årens ryska ekonomiska kris har resulterat i minskad köpkraft genom en sjunkande rubel och svårigheter att få lån.

Bland annat möbler, köksutrustning, dörrar, fönster och pellets exporteras från Baltikum. Foto: Estniska Bygg

Exporten från den baltiska träindustrin går främst till Europa, Kina och Japan.

Sverige och Finland är de klart största mottagarna av estnisk export. Lettland säljer mest till Sverige, och Litauens främsta exportmål är Sverige, Tyskland och Polen.

Carl Kling

Priserna är ofta lägre på baltiska produkter. Inköpare i bland annat Sverige försöker få ner priserna ytterligare genom att hävda att kvaliteten är lägre på baltiska produkter.

– Det finns en obefogad uppfattning att de baltiska länderna levererar sämre produkter. Enligt min mening är kvaliteten bra. Som överallt annars säljer man olika kvaliteter, och de mindre bra sorteras bort när man väljer ut de högkvalitativa produkterna. Sorteringen sker utifrån vad produkten ska användas till, och det går att få lika god kvalitet från Baltikum som från andra länder, säger Carl Kling.

De förädlade produkterna från Baltikum blir insatsvaror i nordiska produkter, och det påverkar konkurrens, priser och leveranssäkerhet, fortsätter Carl Kling.

De utländska investeringarna i baltisk trä- och skogsindustri har ökat kraftigt på senare år. Det fungerar som smörjmedel för fortsatta industriella satsningar i Baltikum. Effekterna kan också gynna dem som investerar i skogsfastigheter.

Tidigare var det Lettland som rönte störst intresse bland svenska investerare, men på senare tid har även intresset för investeringar i Estland och Litauen ökat.

När de lokala industrierna förbättrar sin betalningsförmåga för virke kan det leda till höjda virkespriser, som gör det mer attraktivt att bruka skogen aktivt. Bättre betalt för virket och högre markpriser kommer att spä på intresset för att köpa skogsfastigheter i alla de tre baltiska staterna. Det kan också öka viljan och förmågan hos balterna själva att köpa och bruka skog.

– Jag tror att de baltiska länderna kommer att fortsätta göra bra produkter till bra priser. Råvarutillgången kan vara en begränsande faktor, men om det skulle bli brist kan de importera virke och ändå få lönsamhet.

I dag brukas den privata skogen i Baltikum aktivt och i allt större enheter.

När industrierna förbättrar sin betalningsförmåga för virke kan det leda till höjda virkespiser.

De privata skogarna brukas numera mer aktivt, och skogsfastigheterna blir större. Det gör att skogen växer bättre och tillgången på råvara ökar. Tack vare en tryggad råvaruförsörjning och bra kompetens kommer förädlingen troligen att öka ytterligare.

Det kan leda till en god spiral med högre produktionsvärde inom skogsindustrin och större exportvärde för varje år, avslutar Carl Kling.

TEXT: Stefan Hällberg

De baltiska regeringarna vill uveckla bioenergisektorn. FOTO: Skogssällskapet

Drivkrafterna: Klimat och markpolitik

Carl Kling menar att de främsta orsakerna till exportframgångarna är den politiska och ekonomiska utvecklingen i regionen samt klimatfrågan.

– De baltiska staterna är mycket måna om att fortsätta vara självständiga och vill vara säkerhetspolitiskt oberoende av Ryssland. Som ett led i detta vill de också minska det ekonomiska beroendet av Ryssland. Ökad export för in kapital och bidrar till att stabilisera och trygga den ekonomiska utvecklingen i länderna.

– Baltikum strävar också mot att bli mer självförsörjande vad gäller energiproduktion. Att utveckla bioenergisektorn skapar ökad energitrygghet och sysselsättning, samtidigt som nettoutsläppen av koldioxid minskar. Skog som råvara är betydelsefull för en ökad produktion av biobränslen.

– Många kommuner bygger om fjärrvärmepannor, så att de kan eldas med flis istället för med gas. Det ger sänkt uppvärmningskostnad och, på sikt, ett mindre beroende av rysk gas. Skogsägare kan tack vare detta även få en ökad avsättning för GROT* och energived. De baltiska regeringarna vill uveckla bioenergisektorn. I dag brukas den privata skogen i Baltikum aktivt och i allt större enheter.

*GROT = grenar och toppar.