Bångstyrighet kräver dialog

– I Sverige finns många olika aktörer som vill vara med och påverka den långsiktiga förvaltningen av svensk skog. Många har också legitim grund för det. Det gör Sverige speciellt vid en internationell jämförelse, säger Camilla Sandström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Camilla Sandström. Foto: Mikael Wallerstedt

Förutom den privata äganderätten finns nyttjanderätter som renbetesrätt, allemansrätt och jakträtt. Alla dessa parallella lager av rättigheter gör att många aktörer har legitim grund att stå på när de vill påverka skogen.

– Därför ser vi kanske också på skogen på ett annat sätt i Sverige än i andra länder. Det påverkar skogsbrukets förutsättningar, säger Camilla Sandström.

De parallella rättigheterna kräver arenor för dialog, menar Camilla Sandström och välkomnar därför den pågående processen för att ta fram ett nationellt skogsprogram.

– Äntligen tar man ett helhetsgrepp och inrättar det nationella skogsprogrammet, som kan bidra till att lösa upp en del knutar och skapa det forum för diskussion och dialog som vi så länge har saknat.

Camilla Sandström reflekterar över att så många är engagerade i frågor som rör skogen. Hon menar att det finns en skillnad i hur människor ser på skogsmark och jordbruksmark.

– Jag tycker mig se att skogen i Sverige uppfattas som natur, trots att nästan all skog är odlad och trots att den liksom jordbruksmarken till stor del är privatägd. Jag tror att känslan av natur skapar en upplevelse av att skogen är en gemensam resurs. Jordbruksmarken uppfattas däremot som kultur.

Med känslan av att något är gemensamt följer både möjligheter och problem.

– Till möjligheterna hör att många vill vara med och ta ansvar för skogens alla värden; ekonomiska, ekologiska och sociala. Problem kan däremot uppstå när intressen krockar. Motstående intressen kan samtidigt vara en drivkraft till förändring och hållbar utveckling, om man har någonstans att föra dialog och kan se till att konflikterna inte eskalerar.

Skogen som ekosystem, och de många intressen som möts i skogen, skapar något som en del forskare kallar ”wicked problems”. Ett sådant bångstyrigt problem är klimatfrågan, ett annat hur vi ska bevara skogens biologiska mångfald.

– I fråga om den biologiska mångfalden har vi kommit en bit på väg, men det råder fortfarande osäkerhet om vilka åtgärder som bevarar mångfalden i det brukade landskapet.

Det råder också stor oenighet om hur problemet ska definieras och lösas.

Camilla Sandström menar att det finns tre principer för att ”tämja” bångstyriga problem.

– Den grundläggande är försiktighetsprincipen, att välja det säkra före det osäkra. Den har vi stor erfarenhet av i Sverige, eftersom vår lagstiftning bygger på den.

En annan princip är adaptiv förvaltning – att prova sig fram och samtidigt lära sig mer om problem och lösningar.

– Lärandet som uppstår medan man tillsammans provar och utvärderar kan ibland leda till lösningsförslag som fler är beredda att leva med. Förvaltningen av de svenska viltstammarna bygger på den principen, säger Camilla Sandström.

Ett tredje sätt att närma sig bångstyriga problem är att använda deltagandeprocesser där olika intressen jämlikt och öppet får lyfta fram sina perspektiv på ett problem och försöka hitta lösningar.

– Jag hoppas att det nationella skogsprogrammet förlitar sig på den samhällsvetenskapliga forskning som finns om sådana processer och inte uppfinner hjulet på nytt, säger Camilla Sandström.

TEXT: Malin von Essen 

Problemlösning: 3 principer

  1. Försiktighetsprincipen – att välja det säkra före det osäkra.
  2. Adaptiv förvaltning – som innebär att prova sig fram och lära sig mer om problem och lösningar.
  3. Deltagandeprocesser – där olika intressen får lyfta fram sina perspektiv och försöka hitta nya lösningar.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.