Sex scenarier för framtidens skogar i SKA 15

Flygbild över Knupbodarna i skogslandskap, Hälsingland. Foto: Hasse Schröder/Johnér, Andreas Palmén

I projektet SKA 15 kombineras traditionell inventering av skogen med
digitala analysmetoder. Det öppnar nya vägar att förstå, planera och
förändra den svenska skogen – för både skogsägare och beslutsfattare.

Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som i dag. Utvecklingen till dagens läge har vi kunnat följa sedan 1923 då den första Riksskogstaxeringen startade. Under flera av decennierna sedan dess har det varit tämligen okontroversiellt vad den ständigt ökande mängden skogsråvara ska användas till. I dag är bilden mer komplex, samtidigt som vi – med modern databehandling – mycket detaljerat kan analysera konsekvenserna av olika sätt att använda skogen och olika skogsbruksmetoder.

Det nya analysredskapet Heureka finns i flera applikationer. Huvudvarianterna är de som kallas Planvis respektive Regvis. Den planvisa applikationen används för att analysera en enskild fastighet av större eller mindre omfattning. Den regionvisa applikationen används på regional- och riksnivå.

Riksskogstaxeringen visar hur mycket skog vi har; med hjälp av Heureka kan vi skriva fram hur olika skötselmetoder påverkar skogen.

Första gången som Regvis använts på riksnivå är i projekt SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015), ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU. Scenarierna i SKA 15 utgår från skogstillståndet så som det framgår av Riksskogstaxeringens provytor mellan 2008 och 2012.

– Riksskogtaxeringen visar hur mycket skog vi har; med hjälp av Heureka kan vi, med utgångspunkt i senaste Riksskogstaxeringen, mycket detaljerat och flexibelt skriva fram hur olika skötselmetoder, olika antaganden om virkesuttag och andra scenarier påverkar den svenska skogen, säger Anders Lundström, forskningsledare vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU.

Stor detaljrikedom om skogens utveckling

Beroende på vilket scenario man valt visar analyserna hur skogen förändras vart femte år under de kommande 100 åren.

– Resultaten används bland annat som underlag för att dimensionera skogsindustrin och dess resurser, förklarar Anders Lundström. Vi får till exempel en grov bild av var och hur vi kan öka förbrukningen av skogsresursen och även hur skogen kommer att fungera som kolsänka.

I första hand studerar man utvecklingen på regional- och riksnivå, men det går även att beskriva vad som sker på mindre geografiska enheter.

– Fördelarna är den stora detaljrikedom om skogens utveckling det går att få fram med Heureka, fortsätter Anders Lundström. Vi kan se dimensionsutvecklingen, hur olika trädslag beter sig i till exempel olika antaganden om klimat- och skötselscenarion.

Förstora bilden

Klicka på bilden för att se en förstoring.

Sex scenarier för framtidens skogar

I Heureka är det enkelt att skapa olika scenarion. SKA 15 redovisar sex olika sådana – med utgångspunkt i dagens läge, så som det framgår av senaste riksskogstaxeringen:

  1. Dagens skogsbruk. Hur stor är den högsta möjliga avverkningen (100 procent av nettotillväxten på virkesproduktionsmark) givet i övrigt samma skötsel av skogen som i dag?
  2. Dagens skogsbruk – avverkning 90 procent. Vad blir följden om vi avverkar endast 90 procent av nettotillväxten? Detta motsvarar ungefär den faktiska avverkning som skett under en längre tid, huvudorsaken till att skogsråvaran ökat.
  3. Dagens skogsbruk – avverkning 110 procent. Vad händer om vi ”överavverkar” och tar ut 110 procent av nettotillväxten?
  4. Utan klimatförändring. Vad händer med skogen om vi räknar utan effekt av klimatförändringar?
  5. Med klimatförändring. Vad händer om den globala uppvärmningen inte bromsar in utan fortsätter som i dag?
  6. Dubbla naturvårdsarealer. Vad händer om vi dubblar avsättningen av skogsmark till naturreservat och till frivilliga naturvårdsavtal och biotopskydd?

TEXT: Bosse Jönsson

Det här är Heureka

Heureka är ett mångbruksinriktat analys- och planeringsprogram.Heureka-systemet består av enserie programvaror för skoglig planering och analys som kan bidra till ett mera lönsamt och miljövänligt skogsbruk. Heureka förvaltas av Skogliga hållbarhetsanalyser vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU.

Utvecklingen av Heureka har finansierats av bland annat Skogssällskapet.

Läs mer om programvarorna på: http://heureka.slu.se/wiki.

Ännu bättre koll i framtiden

Forskare vid SLU har utvecklat en prototyp som löpande kombinerar framskrivningar av skogens tillväxt med data från flygbilder, satellitbilder och laserskanning.

Målet är att med dataassimilering ta vara på alla nya data om skogen och ge information om skogens tillstånd på ett kostnadseffektivt sätt.

– Det är ett långsiktigt projekt som innebär utveckling av ett nytt sätt att underhålla skoglig information, säger Håkan Olsson, professor i fjärranalys vid SLU.

Projektet har fått finansiellt stöd av bland annat Skogssällskapet.

Riksskogstaxeringen

Riksskogstaxeringarna startade 1923. Då som nu var tanken att få en uppfattning om tillståndet i Sveriges skogar, för att få ett underlag för hur vi kunde använda skogsresursen. På 1970-talet började man utveckla ett datasystem, Hugin, som med hjälp av rådata från  riksskogstaxeringen kunde göra långsiktiga konsekvensberäkningar. Hugin har nu ersatts av Heureka-applikationen Regvis. Första gången  analysredskapet användes på riksnivå var i SKA 15.

Riksskogstaxeringen görs på ett stort antal provytor, glest fördelade över hela landet. Man mäter på all landareal, alltså även till exempel på myrar, berg och fjällbarrskog. Som produktiv skogsmark klassas all mark med tillväxt överstigande en skogskubikmeter per hektar och år. Cirka hälften av all landareal är produktiv skogsmark.

Cirka 12 000 provytor inventeras årligen av ett 50-tal personer indelade i fältlag med tre personer per lag. Provytorna är cirklar med sju eller tio meters radie. Redovisning av resultat görs normalt med data från fem år.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.