Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Utbildning i skonsamhet för att förhindra körskador

Klas Alhbin (till höger) från Företagskompassen håller tolv utbildningar i skonsam drivning för Skogssällskapets entreprenörer och fältpersonal. Foto: Ulrika Lagerlöf

När skadan väl inträffar är det redan för sent. Skonsam drivning handlar om att planera och köra så skonsamt som möjligt i skogen – och att stanna i tid. Våren 2016 lär sig Skogssällskapets entreprenörer och fältpersonal, i hela landet, mer om att köra skonsamt i skogen.

– Det finns inga mått på bredd, djup eller längd som avgör om något är en körskada, det är placeringen som avgör, säger Klas Alhbin.

Klas Alhbin är utbildare på Företagskompassen, ett företag som har specialiserat sig på fortbildning inom skogsbruket. Han håller tolv utbildningar för Skogssällskapets räkning där entreprenörer och fältpersonal under en heldag får lära sig mer om skonsam drivning – att planera och köra så skonsamt som möjligt i skogen.

– Ett spår efter en skogsmaskin behöver inte utgöra en skada i sig, men en skada kan uppstå till följd av spårbildning. Allt handlar om vilka effekter det får på vattenmiljöer, natur- och kulturmiljöer, friluftsliv och rekreationsvärden, säger Klas Alhbin.

Spökstråk och backstråk för att minimera slitage

Deltagarna vid utbildningstillfället i Heby fick lära sig nya sätt att tänka när körstråken ska planeras vid en gallring eller avverkning.

Modellen för skonsam drivning innebär bland annat att stråken med störst slitage ska täckas med ris och att spökstråk (där skördaren kör men inte skotaren) och backstråk (där skotaren kör in men backar ut) används i fuktigare områden för att minimera slitaget. Viktigt är att körvägarna planeras för det tyngsta lasset. Skördaren, som kommer först till platsen, är betydligt lättare än en skotare fullastad med virke.

– Risken är att skördaren lägger av virke på platser där det går utmärkt för den att komma fram, men när skotaren sedan kommer för att plocka upp så bär inte körvägarna eftersom den är så mycket tyngre. Och så blir det körskador, säger Klas Alhbin.

Blommor vid dike

Körskador gör att näring och tungmetaller läcker ut ur marken. Stor försiktighet ska råda i närhet av diken och andra vattendrag. Foto: Ulrika Lagerlöf

Små maskiner bra – men viktigast vem som kör

Under dagen diskuterades det broar, dikespassager, stockmattor, risning, alternativa vägar och gamla körvägars bärighet. Frånvaron av ordentlig vinterkyla har skapat problem de senaste åren, något som knappast kommer att bli bättre med klimatförändringarna.

Ett annat ämne som togs upp var de nya, lättare maskiner som finns ut på marknaden. Men för många entreprenörer är det svårt att få verksamheten att gå ihop, och otänkbart att investera i en liten maskin.

– De små maskinerna är jättebra, men som entreprenör måste du ha en helårssysselsättning för att det ska bära sig att köpa in en, säger Mats Staf, entreprenör baserad i Vallentuna.

Och även om de små maskinerna har stora fördelar på känsliga marker, så konstaterades det flera gånger under dagen att det är personen bakom spakarna som är avgörande.

– Det kräver teknik att köra på rätt ställe och att se vad som händer innan det går fel. Det handlar mycket om erfarenhet. Och givetvis planering, på alla håll och kanter, säger Klas.

Kunskapen måste omsättas i praktik

Ola Larsson är produktionsledare för Skogssällskapet i Uppsala och den som sköter kontakterna med entreprenörerna i Uppland.

– Det är jätteviktigt att våra entreprenörer har en bra utbildning i de här frågorna, men det är ännu viktigare att de faktiskt använder kunskapen ute i fält. Därför är regelbundna avstämningar och fortsatt arbete nödvändigt, säger Ola Larsson.

Markfuktighetskartor och smartare planeringssystem ger bättre möjligheter att förutse var riskerna för skador är som störst. Men det är en utmaning att lära sig av de tillfällen när olyckan inte inträffade.

– Det är ju bara när det går fel som vi vet att vi borde ha gjort annorlunda, så i de här frågorna finns det inte bara ett svar som är rätt. Det enda facit vi har är efteråt när skadan redan är skedd, säger Klas Alhbin.

TEXT: Ulrika Lagerlöf