Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Import med rötter i öst

Carl Kling, Skogssällskapets skogschef i Baltikum. Foto: Håkan Flank

Sverige importerar årligen över en miljon kubikmeter björkmassaved. Importen kommer främst från Baltikum, där både björkbeståndet och viljan att ta till vara björken är stor. Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum, berättar varför fler borde intressera sig för björken från Baltikum.

Även om de svenska importsiffrorna för björkmassaved och björktimmer fluktuerar talar de sitt tydliga språk: 2013 importerade Sverige 1 500 000 kubikmeter björkmassaved och 10 000 kubikmeter rundvirke av björk. Över 90 procent av importen av björkmassaved kommer från Baltikum.

– Anledningen till att importen varierar är att det rör sig om marginalvolymer. De svenska importörerna importerar massaveden främst för att säkra sin ordinarie förbrukning. Detsamma gäller Finland, Tyskland och Polen, som också är storimportörer av massaved från Baltikum, säger Carl Kling.

I Sverige har vi genom tiderna röjt mycket björk och aktivt bekämpat lövträd. I Baltikum har man inte röjt på samma systematiska sätt.

En anledning till att Sverige behöver dryga ut sin egen massavedsförsörjning med importerad sådan är främst att synen på björk här skiljer sig från synen på björk i Baltikum.

– I Sverige har vi genom tiderna röjt mycket björk och aktivt bekämpat lövträd. I Baltikum har man inte röjt på samma systematiska sätt, och de har också goda förutsättningar – jordmån, temperatur och breddgrad – för att björken ska ta sig. I praktiken innebär det att Baltikums lövbestånd, relativt sett, är mycket större än det svenska, säger Carl.

Skillnaden mellan länderna avspeglar sig också i Skogssällskapets eget markinnehav. På de svenska fastigheterna är bara 5–6 procent av den produktiva skogsmarken björkdominerad - i Lettland nära hälften.

– Ytterligare en sak som skiljer mellan Baltikum och Sverige är hur björken används. Långt ifrån all björk blir massaved i Baltikum; av en del tillverkas exempelvis faner, möbler, lister och  snickeridetaljer. I Sverige finns det betydligt färre björksågverk än i Baltikum, och dessutom är det svårt att öka produktionen i befintliga sågverk eftersom fokus ligger på massaved och inte på björktimmer i dagens Sverige. Det går ju inte heller att bestämma sig för att vi nu ska ha björk. Eftersom vi så systematiskt har röjt björk i Sverige har vi inte den tillgången. Men på längre sikt tror jag att vi kommer att finna ett större kommersiellt värde på björken, även i Sverige, menar Carl Kling.

– Det kan vara intressant att kika på fastigheter i Baltikum med rena björkbestånd eller i kombination med gran eller andra trädslag. I Baltikum finns, sågas och används råvaran lokalt. Det finns goda möjligheter att förädla timret på plats och virkespriserna är goda.

TEXT: Susanna Johansson

Importen av björkmassaved varierar – framförallt eftersom det handlar om marginalvolymer för industrin.