Hygget väcker känslor på Facebook
På Facebook märktes det tydligt att hygget väcker känslor. Foto: Ulrika Lagerlöf
Vad är det människor tycker är så dåligt med hyggen – egentligen? Och finns det saker som man upplever som positivt med hyggen? Vi på Skogssällskapet var nyfikna på vad människor tycker, och ville veta mer om vilka tankar och reaktioner ett hygge väcker. Så vi frågade människor på Facebook och fick, inte oväntat, en hel del laddade kommentarer.
I maj 2016 uppmanade Skogssällskapet människor på Facebook att, i två olika trådar, ge exempel på när ett hygge har varit bra eller dåligt - ur ett biologiskt, ekologiskt, socialt eller estetiskt perspektiv.
Här är ett axplock av de kommentarer som kom in:
Plockat ur tråden för negativa kommentarer:
"Stor skillnad på att vandra i en skog som uttaget inte har varit kalhyggen med dessa jäkla maskiner. Men det är ju bara en vandringsupplevelse naturligtvis och det räknas inte i dagens ekonomiska tillvaro!" – Monika
"Skogsmonstren förstör skogen. De lämnar djupa spår, trasiga stenar som blir vassa som knivar, halva träden lämnas kvar vilket gör det svårt för djur att gå där. Ingenting växer i spåren av skogsmaskinen, vattenådror under jorden förstörs, allt dör där monstret har kört. Inte så konstigt att vi människor ser förtvivlat på dessa förstörda skogar." – Ulla
"Håller med dom andra. Vilken skillnad det är när riktig muskelkraft har varit framme i form av människor som hugger ner och hästar som drar ut. Marken blir inte ens i närheten förstörd på samma sätt! Mycket trevligare att beskåda och vandra i då :-)" – Lisa
"För ett par år sedan höggs "vår" svampskog i Landvetter ner. Små fina bäckar, stigar där människor gått kanske hundratals år, svampställen, gläntor. Allt sönderkört av djupa spår. Vassa avbrutna småträd. Vassa rishögar. Ett slagfält typ första världskriget..." – Maria
"Fult med hyggen. Tyvärr är många hyggen en produkt av en monokultur av gran. Och en planterad granskog är en ful skog att vistas i. Kanske planterad granskog inte skall ses som skog utan som en åker. Endast en yta för ekonomisk avkastning. Inte en yta för liv och mångfald. Skogsbruket kanske behöver nya sätt att avverka skog på?" – Per
"Gläntan som försvann. Skogsväg som var så mysig att gå eller köra på. Skogens mystik som försvann, nu bara öppet och monotont. "Såren" i marken." – Greger
Plockat ur tråden för positiva kommentarer:
"Att jag som ung skogsintresserad person kan få "börja om" med skogen. Kunna reflektera hur trädkvaliteten var vid avverkningen och kunna rätta mig efter detta alternativt satsa på andra trädslag, kanske satsa på mera blandskog. [...] Dessutom tycker jag själv att inget slår ett nyligen röjt hygge utav gran och tall där det finns lite nyutslagna björkdungar insprängt i beståndet." – Petter
Blir det ett helt hygge finns även möjlighet till hyggesbränning, vilket gör att många arter som kanske inte existerat under väldigt lång tid åter väcks till liv. – Gunnar
"Hygget är bra för lingon, hallon, utsikten, mat till klövdjur, många växter, småkryp och många fler, samt gynnar mångfalden. Båda varianterna behövs och med rätt kunskap behöver det ena inte utesluta det andra. Olika biotoper passar för olika metoder och historien har visat att så fort något blir toppstyrt åt ena eller andra hållet så får det konsekvenser för mångfalden. Har blädningsförbudet, plikt att avverka hag och restskogar redan fallit i glömska?" – Karin
Bild uppladdad av "Cecilia" på Facebook.
"...mat för många...växtkraft...framtid..." – Cecilia
"Hygget är för skogsbonden en ögonblicksbild i en process. De åkergranar jag "hjälpte" morfar att plantera är snart övergrova. Jag ser granar o tallar jag planterat i alla möjliga utvecklingsstadier. Vill vi se skog i olika faser, så måste i landskapet även finnas kalhyggen." – Sten
Dela
Våra tjänster
Läs vidare
-
6 oktober 2016
-
6 oktober 2016
-
6 oktober 2016
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.