Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Utställningen ”Från rot till barr” vill höja statusen på kvalitets­virke från gran

Från utställningen Från rot till barr.

Foto: Magnus Eriksson/Föreningen Hemslöjd

Granen (Picea abies) är vårt vanligaste trädslag i Sverige, och den används i dag framförallt till konstruktionsvirke och massaved. I utställningen ”Från rot till barr”, som bland annat fått stöd av Skogssällskapet, vill hemslöjds­konsulent Magnus Eriksson höja statusen på granen genom att visa på nya, icke-stereotypa sätt att använda den.

Magnus Eriksson, hemslöjdskonsulent i Kronobergs län

Magnus Eriksson.

– Granen är underskattad i dag tycker jag. Man marknadsför ofta ek och bok som hårda träslag, och att de därför är bra till golv – men ett grangolv är mycket varmare och skönare att gå på, och själv tycker jag att repor inte alls syns lika mycket i ett grangolv, säger Magnus Eriksson.

Magnus är hemslöjdskonsulent i Kronobergs län och är aktuell med utställningen ”Från rot till barr” som sedan 26 november har visats på Ljungbergmuséet i Ljungby. Vernissagen samlade 250 besökare, och under utställningstiden har bland annat 30 skolklasser besökt museet och genomfört workshops. 19 februari avslutades utställningen och görs då om till en vandringsutställning som under sommaren 2017 åkte ut på turné i landet.

Vernissage för utställningen "Från rot till barr".

Vernissagen för utställningen "Från rot till barr" hade 250 besökare.

I utställningen har 26 personer – bland annat slöjdare, konstnärer, företag och en kock – fått visa på de möjligheter som ryms inom 1,7 fastkubikmeter gran, motsvarande två fysiska granar. Bland slutprodukt­erna finns salva mot brännsår gjort på granens kåda, grankrydda av finmalda och torkade granskott, kläder av viskos, konstobjekt, korgar och stockbänk.

Granen – inte så mjuk som man tror?

Granens virke anses som relativt mjukt, men när träet åldras blir det allt hårdare. Magnus Eriksson skickade in fyra olika granbrädor, med olika ålder och olika egenskaper, till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att få hårdheten testad och jämförd med den ”Brinellhårdhet” som finns för varje träslag. Hårdheten mäts genom att en liten stålkula pressas ner i träytan med en viss bestämd kraft.

– En av plankorna jag skickade in kommer från en underhuggsgran, alltså en gran som vuxit väldigt långsamt där avståndet mellan årsringarna är tätt, och den plankan höll samma hårdhetsgrad som ek, berättar han.

En annan planka hade legat som golvplanka i 100 år – och den hade fördubblat sin hårdhet jämfört med genomsnittshårdheten för gran, så granens hårdhet förändras med åldern.

Magnus Eriksson menar att kunskapen kring hur man tar tillvara på tätvuxen gran – där virket håller en högre kvalitet – har minskat i samhället jämfört med längre tillbaka i historien. Han vill gärna se en statushöjning av kvalitetsvirke från gran, och tror att en väg dit går via sorteringen vid avverkning – så att man verkligen tar tillvara på det fina kvalitetsvirke som finns.

– Vi har ju så mycket gran i vårt land – varför kan vi inte använda den till mer exklusiva ändamål?

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.