Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Stipendier till baltiska studenter ska öka utbyte av kunskap och öppna för nya samarbeten

I Baltikum liknar de naturliga förutsättningarna för skogsbruk de i södra Sverige. Men skogsbruks­traditionerna är annorlunda. Med stöd från Skogssällskapet får tre baltiska studenter varje år under en treårsperiod möjlighet att studera på Sveriges lantbruksuniversitets Euroforester-masterprogram, något som ska öka utbytet av skoglig kunskap och gynna skogsbruket såväl i Baltikum som i Sverige.

Desiree Mattsson, koordinator för Euroforester-masterprogrammet

Desiree Mattsson

– Förhoppningen är att utbytet ska ge fler kompetenta medarbetare till skogsbranschen runt Östersjön, och även öppna upp för nya samarbeten inom forskningen, säger Desiree Mattsson, koordinator för programmet.

– När ambitiösa studenter får en skjuts i utbildningen och karriären, kan det både leda till en bättre skogsförvaltning i Baltikum, och samtidigt utmana oss i Sverige i våra skogsbrukstraditioner, säger Jörg Brunet, programstudierektor.

Sedan 1990-talet finns ett väl etablerat utbyte kring skog och skogsbruk mellan Sverige och de baltiska länderna – på myndighetsnivå, mellan universitet och genom olika privata initiativ.

Jag önskar att fler företag inom skogsbranschen tänker lite mer utanför boxen – att de involverar sig mer i själva utbildningarna och ser att studenterna är framtiden.

I ett nytt samarbetsavtal finansierar Skogssällskapet stipendier för tre baltiska studenter per år, för att möjliggöra studier vid Euroforester-masterprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Södra Sverige och Baltikum har större likheter när det kommer till förutsättningarna för skogsbruk än vad södra och norra Sverige har, säger Desiree Mattsson.

Jörg Brunet, programstudierektor för Euroforester-masterprogrammet

Jörg Brunet

Utbyte öppnar för diskussion och kritiskt förhållningssätt

Eftersom förutsättningarna är så lika, samtidigt som skogspolitiken i de olika länderna skiljer sig åt, leder det till intressanta diskussioner mellan studenterna. Och det är något som Jörg och Desiree menar är till lika stor nytta för de svenska som de baltiska studenterna.

Jörg berättar att de baltiska länderna var tidiga med att bland annat införa nyckelbiotops­inventeringar efter svensk modell och att certifiera sitt skogsbruk. Under utbildningen i Alnarp lär sig studenterna att kritiskt granska och diskutera både den svenska skogsbruksmodellen och sitt eget lands skogsbruk. Till exempel jämförs trakthyggesbrukets förtjänster och problem med
alternativa hyggesfria skötselmetoder.

– Det är nyttigt för svenska jägmästarstudenter att få höra att det finns andra alternativ i hur man kan bruka skogen. Det öppnar upp för en diskussion kring för- och nackdelar, och det gör att de svenska studenterna blir mer framåt och vågar problematisera det de får lära sig, säger Desiree.

Stipendier avgörande för att upprätthålla utbyte

I de baltiska länderna är det vanligt att studenterna nöjer sig med en treårig kandidatutbildning. Utbildning är dyrt, och efter en avslutad kandidatexamen finns det oftast gott om jobberbjudanden.

– Många studenter har inte råd att komma till Sverige och studera här utan stipendium, så den här typen av stöd är ganska avgörande för att vi ska kunna upprätthålla utbytet mellan universiteten, säger Jörg.

– De universitet som vi samarbetar med är otroligt positiva till det här utbytet, så de uppmuntrar verkligen studenterna att söka, berättar Desiree.

Samarbetsavtalet mellan Skogssällskapet och Sveriges lantbruksuniversitet löper under tre år, mellan 2017-2019. Och Jörg och Desiree hoppas på fler samarbeten framöver.

– Jag önskar att fler företag inom skogsbranschen tänker lite mer utanför boxen – att de involverar sig mer i själva utbildningarna och ser att studenterna är framtiden, säger Desiree.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Om Euroforester-masterprogrammet

  • Tvåårigt masterprogram vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp som startades 2006.
  • Programmet har omkring 30 studieplatser varje läsår, och mellan 20-25 av studenterna kommer från andra länder än Sverige. För närvarande kommer många från Baltikum, Polen, Rumänien och Kina, men det brukar även finnas studenter från Västeuropa, Nord- och Latinamerika.
  • Externa finansiärer står bakom stipendier för sammanlagt cirka 15 studenter per år.