Gå till innehåll

15 år i Baltikum: Hållbart skogsbruk blir till arbetstillfällen och kunskapsutveckling

Skogsmark utanför Cesis, centrala Lettland. Foto: Ulrika Lagerlöf

Av Skogssällskapets innehav i Lettland är majoriteten skogsmark och det är skogsmark som köps in vid nyförvärv. Den jordbruksmark som följer med vissa fastigheter arrenderas ut till lokala jordbrukare. Foto: Ulrika Lagerlöf

Skogssällskapets historia började i Sverige för mer än 100 år sedan. I Baltikum är historien kortare, men under de 15 år som Skogssällskapet har funnits i regionen har mycket hunnit hända. Obrukad mark har satts i produktion, bidrag från EU har införts – och avskaffats. Skötsel och förädling av skog fortsätter att vara Skogssällskapets fokus i de baltiska länderna, med målet en hållbar utveckling av skog och mark.

Mats Magnusson. Foto: Ulrika Lagerlöf

Mats Magnusson. Foto: Ulrika Lagerlöf

– I början av 2000-talet, när vi köpte huvuddelen av marken i Lettland var det mark som inte brukades, som låg för ”fäfot” som det kallas, berättar Mats Magnusson, en av de ansvariga för Skogs­sällskapets fastigheter i Baltikum.

Skogssällskapet äger sammanlagt 13 500 hektar mark i Baltikum, den absoluta merparten ligger i Lettland.

Under årtiondena efter andra världskriget, när Lettland var en del av Sovjetunionen, användes stora markarealer i landet till livsmedels­produktion. En effekt av självständigheten, som utropades 1991, var att marknaden för jordbruks- och mjölkprodukter minskade kraftigt. Stora arealer i östra Lettland lades därför i träda, och började växa igen.

– Det hinner hända mycket på 10-15 år, när marken inte sköts och brukas. Framförallt betesmarkerna växte igen snabbt, berättar Mats Magnusson.

För att sätta marken i produktion igen gav lettiska staten, tillsammans med EU, generösa bidrag för plantering av mark i östra Lettland under en tioårsperiod från början av 2000-talet.

– Den jordbruks- och betesmark som då planterades med skog låg obrukad och var på väg att växa igen. Det var också den mark som var lägst rankad för jordbruk och bete, berättar Mats Magnusson.

I dag har markernas värde ökat och bidragen har avskaffats.

Björkstam. Foto: Ulrika Lagerlöf

Den mark som planterades med hjälp av EU-bidrag i början av 2000-talet övergår från att vara jordbruks- eller betesmark till att klassas som skogsmark. Foto: Ulrika Lagerlöf

Omklassning till skogs­mark

I dag planterar Skogssällskapet inte skog på jordbruksmark, fokus är att sköta och förädla den skogsmark som finns. Den mark som planterades med hjälp av EU-bidrag i början av
2000-talet övergår från att vara jordbruks- eller betesmark till att klassas som skogsmark. Det sker genom att man ansöker om en formell omklassning hos de lettiska myndigheterna.

– Sen finns det också så kallat plantageskogsbruk. Då fortsätter marken att vara jordbruksmark, trots att den är beskogad. Det är en typ av skogsbruk som ligger utanför den lettiska skogsvårdslagens regelverk, och en skötselform som Skogssällskapet inte har valt att bedriva, säger Mats.

Den mark i landet som inte planterades, utan fortsatte att ligga obrukad, har i dag vuxit igen. Naturligt föryngrade bestånd av bland annat gråal har tagit över. Andra marker har hållits öppna, men obrukade, genom att markägaren har kunnat få EU-bidrag för att slå gräs regelbundet. Det är marker som nu börjar tas tillvara för jordbruk igen. Vid en resa genom Lettland ser man överallt nybruten jordbruksmark som förbereds för odling.

– Det är ett helt annat landskap som möter en i dag än när jag besökte östra Lettland första gången 2006, säger Mats.

Jordbruksmark ”på köpet”

Skogssällskapet köper uteslutande skogsmark i de baltiska länderna, men när man köper skog i framförallt Lettland kommer ofta en bit jordbruksmark med ”på köpet”, som då arrenderas ut, eller säljs, till lokala jordbrukare. Och den jordbruksmark som Skogssällskapet sedan tidigare äger är på väg att avyttras.

– Vi kommer att sälja 2 500 hektar jordbruksmark i östra Lettland, vilket är i stort sett hela vårt innehav av jordbruksmark i landet, och istället investera i mer skogsmark, berättar Mats.

Skogsindustrierna i de baltiska länderna drar varje år in stora intäkter till länderna och skapar många arbetstillfällen. I Lettland utgör skogsindustrin 20 procent av den totala exportindustrin i landet.

– Skogssällskapet finns i Baltikum för att bidra positivt till skogssektorn och till samhällena vi verkar i. Genom att skapa lönsamma affärer bidrar vi till att skogsmark blir mer värdefull, och träden vi planterar kommer i framtiden att producera råvara till ländernas industrier. Vi skapar arbetstillfällen och vi bidrar till kunskapsutveckling om skog och naturvård. Och vi bejakar en biologisk mångfald i skogen – där det är spännande att se att arter som är sällsynta och hotade i Sverige i vissa fall finns i mycket större mängd i Baltikum, säger Mats Magnusson.

Skogssällskapet ger studenter från de tre baltiska länderna stipendier för att läsa vid Euroforestermasterprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Som en del i samarbetet kommer studenterna sedan att genomföra sina examensarbeten med försök på
Skogssällskapets fastigheter i Estland, Lettland och Litauen. Det är en del i att utveckla mer kunskap om hur skogen växer i Baltikum och att stärka den inhemska skogliga kompetensen.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

13 500 hektar mark

Skogssällskapet äger i juni 2017 sammanlagt 13 500 hektar mark i de baltiska länderna. Av dessa ligger ungefär 12 000 hektar i Lettland. Cirka 25 procent av marken i Lettland är jordbruksmark som håller på att avyttras genom byten och försäljning. Skogssällskapets ägande är FSC-certifierat i Lettland och är på gång att certifieras i Estland och Litauen.

Dela