Nedskräpning leder till stängda vägbommar

Senaste skräprapporten från Håll Sverige Rent visar att nedskräp­ningen ökar i städer. Ute i skogen, på Skogssällskapets egna fastigheter, märks samma tendens. Det har lett till att vissa vägbommar som tidigare stått öppna nu kommer att stängas. Besökare är fortfarande lika välkomna, men nu till fots.

När Skogssällskapet för ett par år sedan formulerade mål och strategier för sina fastigheter fattades bland annat beslut om att välkomna besökare genom att hålla vägbommar öppna. Mattias Berglund, som ansvarar för Skogssällskapets egna fastigheter, berättar att de öppna bommarna på sina håll lett till bekymmer med nedskräpning.

‒ Det tar tid, kraft och kostar pengar att frakta bort skräp. Problemet har ökat och nu väljer vi att stänga en del av de skogsbilvägar som tidigare varit tillgängliga för bilburna besökare, berättar Mattias Berglund.

Det som lämnas i skogen kan vara skräp från skogsbesök, övergivna bilar och dumpat avfall från renoveringsprojekt, trädgårdar och vägbyggen.

‒ Vi har också haft problem med illegala bosättningar och nyligen meddelade polisen att någon använt en av våra fastigheter för att ”slakta” lyxbilar, säger Mattias Berglund.

Naturen betraktas som ett stadsrum?

Johanna Ragnartz, VD på Stiftelsen Håll Sverige Rent, refererar till stiftelsens senaste skräprapport som visar att nedskräpningen har ökat för andra året i rad de städer som mäter nedskräpning. Hon ser samband mellan ökad nedskräpning och restaurangmarknadens expansion sedan slutet på 1980-talet. Engångsmaterial har blivit mycket vanligare och samtidigt har gränserna mellan det privata och offentliga rummet suddats ut.

– Konsumtionen av engångsförpackningar har ökat samtidigt som våra beteenden har förändrats. Idag jobbar vi överallt och inte bara på jobbet. Det innebär att det inte finns ett lika tydligt offentligt och privat rum längre. Vi rör oss nu för tiden mer i det offentliga, gemensamma rummet, samtidigt som avfallssystemet är anpassat för det privata.

Vi kanske betraktar naturen mer som ett stadsrum där någon går och städar.

Det finns inga mätningar som visar hur nedskräpningen ser ut i naturen, men Johanna Ragnartz håller inte för osannolikt att nedskräpningen har ökat även där. Hennes högst personliga teori är att vi kan ha börjat betrakta naturen som ett stadsrum.

– Jag tror att vi inte riktigt förstår att naturen inte sköts om av någon. Vi kanske betraktar naturen mer som ett stadsrum där någon går och städar.

Markägare upplever att problemet ökar

Ett skäl till nedskräpningen i skogen kan också vara företag som vill undvika avgifter för återvinning.

– Mindre företag kan välja att dumpa skräp för att slippa avgiften eller för att återvinnings­stationen är stängd. Många vill lösa sitt problem direkt och få akut behovstillfredsställelse, säger hon.

Har man jobbat med tätortsnära skogar har man nog sett det mesta i skräpväg. Allt som går att köpa kan man hitta i skogen

Johan Johansson, som förvaltar skog åt Skogssäll­skapets kunder, har intrycket att nedskräp­ningen har ökat.

‒ Jag sitter i fler och fler diskussioner med markägare som tycker att nedskräp­ningen har blivit ett problem och ser mer och mer av beteendet att man svänger in, dumpar sitt skräp och snabbt åker därifrån. Det tråkigaste är när folk slänger fullt fungerande saker som skulle kunna komma till användning – nu senast till exempel barncyklar.

Som skogsförvaltare har han lång erfarenhet av skogar som ligger nära där människor bor och rör sig.

‒ Har man jobbat med tätortsnära skogar har man nog sett det mesta i skräpväg. Allt som går att köpa kan man hitta i skogen; gräsklippare, cyklar, grillar, bildäck, bilar och plastsäckar med diverse innehåll. En dam körde ut med sitt trädgårdsavfall till ett hygge och lät hela plastspaljén följa med.

Skräp föder skräp

Resultatet har blivit att fler och fler väljer att stänga sina vägbommar och enligt Johan Johansson byggs idag inte många skogsbilvägar utan bom med kodlås. Ett viktigt skäl till det är också att förebygga skogsbrand.

‒ I förra veckan hade någon kört in och eldat på en vändplan, trots att det rådde mycket stor brandrisk. Det pyrde fortfarande när vi kom dit – precis vid skogskanten, säger Johan Johansson.

Förutom att stänga bommar går det att förebygga nedskräpning genom att plocka skräp.

‒ Skräp föder skräp! Det är inte roligt att plocka skräp men fungerar nog ganska bra. Vi gör någon städrunda om året på lite större fastigheter och brukar kunna fylla en släpkärra.

Johan Johansson uppmanar alla som kommer ut i skogen att respektera allemansrätten.

‒ Att sätta upp bommar är inget vi gör för att straffa besökare, men vi måste försöka begränsa nedskräpning och allmän förstörelse på våra kunders fastigheter och på våra egna. Allemansrätten innebär ett förtroende och om det sköttes skulle vi inte behöva bomma.

TEXT: Malin von Essen