Gå till innehåll

Publicerad: 29 augusti 2017

Senast reviderad: 16 november 2017

Skogssällskapets värdering gav högre intrångs­ersättning  

Bokskog på Kullaberg

Skogen på Kullaberg har sedan urminnes tider bestått av bokskog med inslag av tall. Foto: Bengt Furenäs

Efter åratal av diskussioner hade frågan om de gamla natur­reservaten på Kullaberg kört fast. Länsstyrelsens förslag innebar att all ädellövskog skulle undantas från skogsbruk. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, som äger marken, menade att det i så fall skulle bli omöjligt att fortsätta med skogsbruket. Med hjälp av Skogssällskapet fann parterna en långsiktig lösning som båda kunde acceptera.

Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen är en av de största markägarna på Kullaberg. I godsets ägor ingår Krapperups slott med anor från 1300-talet. Slottsparken är en populär turistattraktion och Kullaberg lockar med sin spektakulära natur och ett väl utbyggt nät av vandringsstigar upp emot en miljon besökare varje år.

På Krapperups ägor bedrivs jordbruk inriktat på spannmål och sockerbetor med mera. Godset har också drygt 300 hektar produktiv skogsmark, främst med bok, tall och gran.

Skogsbruk med restriktioner

Per Gyllenstierna, ordförande i Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Foto: Johan Söderqvist/Skogssällskapet

Per Gyllenstierna.

Sedan fyrtio år tillbaka är stora delar av skogsmarken naturreservat, men stiftelsen har hela tiden haft möjlighet att bedriva skogsbruk med vissa restriktioner.

– Restriktionerna har tillkommit främst för att värna om friluftslivet. Avverkningar av både löv- och barrskog har skett i samråd med länsstyrelsen och i en sådan omfattning att avkastningen blivit rimlig, samtidigt som vi slagit vakt om miljövärdena, säger Per Gyllenstierna, ordförande i Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.

Länsstyrelsens ambitioner har allt mer inriktats mot ett utökat skydd av biologisk mångfald. Diskussioner om detta har länge förts och för några år sedan lade länsstyrelsen fram ett förslag om att ingen ädellövskog skulle få avverkas inom reservatet. För detta erbjöds ekonomisk intrångsersättning samt möjlighet/skyldighet för skogsägaren att under en 25-årsperiod upparbeta befintlig gran och tall.

– Det förslaget skulle ha gjort det omöjligt för oss att fortsätta med ett ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. Att upparbeta barrskogen, framför allt tallen som ju växer inne i bokskogarna, skulle blivit alldeles för kostsamt. Därför strandade diskussion­erna, säger Per Gyllenstierna.

Underskattad virkesvolym 

Bengt Furenäs, fastighetskonsult på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Bengt Furenäs, fastighetskonsult på Skogssällskapet.

Stiftelsens styrelse ansåg att ytterligare någon sakkunnig borde granska den värdering som länsstyrelsen låtit göra. Uppdraget gick till Skogssällskapet som under lång tid hade förvaltat stiftelsens skogsfastigheter. Under hösten 2016 gjorde fastighetskonsult Bengt Furenäs och skogsförvaltare Johan Söderqvist en grundlig genomgång av den gjorda värderingen och genomförde egna fältinventeringar.

– I de allra flesta fall var det rimliga uppskattningar som gjorts. Emellertid upptäckte vi att medelhöjden, och därmed virkesvolymerna, för några av de allra mest värdefulla bokbestånden hade underskattats, säger Bengt Furenäs.

Den största stötestenen i förhandlingarna hade varit hur barrskogen skulle hanteras. Länsstyrelsens var inledningsvis inte beredd att ersätta något annat än den rena lövskogen. Den tall som växte inne i bokskogen betraktades inte som naturliga inslag.

– Vi ansåg att det var självklart att blandbestånden skulle ersättas fullt ut. Bokskog med inslag av tall är ju det ursprungliga på västkusten. Så har skogen på Kullaberg sett ut sen urminnes tider, vilket det finns vetenskapliga belägg för, säger Bengt Furenäs.

Nya förhandlingar gav bättre ersättning

I november 2016 kallade länsstyrelsen till en ny förhandling med markägaren, Skogssällskapets båda specialister samt med två representanter för Naturvårdsverket.

– Det var hårda förhandlingar, men med det nya underlag som Bengt och Johan tagit fram blev det konstruktiva diskussioner, säger Per Gyllenstierna.

I korthet blev resultatet att de undervärderade bokskogsbestånden justerades upp och att skogsägaren fick gehör för att värdet av tallen skulle läggas till i intrångsersättningen. Man kom också överens om att Naturvårdsverket skulle köpa in granskogsbestånden inom naturreservatet som rotposter. Tillsammans betyder detta en avsevärt bättre ekonomisk ersättning för skogsägaren.

– Med god hjälp av Skogssällskapet lyckades vi således hitta en långsiktig lösning som båda parter kunde acceptera. Nu kan vi blicka framåt igen, fortsätta med vårt skogsbruk och eventuellt ersätta den inlösta skogen om vi hittar någon lämplig skogsfastighet att förvärva, säger Per Gyllenstierna.

TEXT: ANDERS THORÉN

Krapperups borg. Foto: Anders Thorén

Krapperups borg uppfördes vid mitten av 1500-talet. Foto: Anders Thorén

Krapperup och stiftelsen

Krapperup är ett gods på skånska västkusten tre mil norr om Helsingborg och strax söder om Kullaberg. Krapperup drivs av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, som bildades 1967 av den siste fideikommissarien friherre Gustaf Gyllenstierna. Stiftelsens uppgift är att värna om borgen, parken och den omgivande godsmiljön samt att stödja vetenskap och forskning.

Läs mer om Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kullabergs naturreservat

Kullaberg reser sig med branta stup mot Öresund och Skälderviken och sluttar kraftigt ner mot det flacka slättområdet åt öster. Skogar, hedfragment och vilda branter står i stark kontrast mot den i övrigt helt dominerande åkerbygden. Kullaberg har ett omväxlande skogslandskap med lövskogar. Hela berget är ett öppet strövområde. Skötseln är bl.a. inriktad på att öka arealen lövskog samt återskapa en del av fäladsmarkerna. Nedanför berget finns de idylliska samhällena Mölle och Arild.

Läs mer om Kullabergs naturreservat hos Länsstyrelsen Skånelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dela