Gå till innehåll

Publicerad: 02 november 2017

Senast reviderad: 16 november 2017

Ädellövhägn och pråmavverkning bidrar till skogsägarens mål i Svenljunga

Gallring och slutavverkning med hjälp av pråm på två öar i sjön Såken. Foto: Gustav Claesson/Skogssällskapet

Under hösten 2017 har Skogssällskapet haft ett annorlunda uppdrag med gallring och slutavverkning på två öar i sjön Såken åt Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse. Ett uppdrag som innebar pråmtransporter. Foto: Gustav Claesson/Skogssällskapet

– Det handlar om förtroende, säger Johan Björkman, styrelseledamot i Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse.

I nästan 60 år har Skogssällskapet förvaltat stiftelsens skogar i närheten av Svenljunga i Västergötland. Samarbetet började redan 1959 när skogen var del av ett fideikommiss.

Johan Björkman, styrelseledamot i Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse.

Johan Björkman

Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse äger totalt 1043 hektar mark utanför Svenljunga, varav 960 hektar är produktiv skogsmark. Avkastningen från skogen går till lokala kyrkliga och humanitära ändamål, bland annat har stiftelsen skänkt pengar till lokala föreningar och bekostat dragning av fiber i Hillared.

75 procent av stiftelsens skog består av gran, 14 procent tall och resten löv. Marken har mycket hög bonitet och målet med skogsskötseln är att 80 procent ska drivas så ekonomiskt som möjligt och 20 procent, de mer samhälls- och sjönära skogarna, ska vara inriktade på rekreation.

– Den delen ska vara hyggesfri och bestå av mer löv. Vi ska plantera ek i ett område, berättar Johan Björkman i stiftelsens styrelse.

Långsiktighet i förvaltningen viktig

Han är själv skogsägare och tycker att diskussionerna och samarbetet med Skogssällskapet fungerat bra genom åren.

– Det handlar förstås om förtroende, ett förtroende som sträcker sig nästan 60 år tillbaka, till tiden innan stiftelsen bildades, säger han och berättar att Skogssällskapets långsiktiga helhetsansvar varit viktigt eftersom stiftelsen bytt ordförande flera gånger.

– För oss passar det bra att Stiftelsen Skogssällskapet, genom sitt förvaltnings­bolag, sköter skogen åt vår stiftelse. Det känns tryggt att det inte finns någon vinstmaximering. Vi har nyligen skrivit nytt förvaltningsavtal som innebär att vi i styrelsen kan följa alla aktiviteter på fastigheten.

Gustav Claesson, Skogssällskapets skogsförvaltare, tycker det är roligt att få vara med och utveckla skogen på samma ansvarsfulla sätt som sina företrädare. Han talar om välskötta produktionsskogar med hög bonitet, om naturvårdsavtal och att han ser möjligheter att utveckla fastigheten med bland annat hägn för ädellöv nästa vår.

– Stiftelsen är en intressant kund med skogskunniga personer i sin styrelse. Vi har bra diskussioner om skötsel och förvaltning, säger Gustav Claesson.

Avverkning med pråm i sjön Såken

Gustav Claesson, skogsförvaltare i Borås. Foto: Ulrika Lagerlöf

Gustav Claesson

Under hösten har Skogssällskapet haft ett annorlunda uppdrag med gallring och slutavverkning på två öar i sjön Såken. Ett uppdrag som innebar pråmtransporter.

– Det var en utmaning att få ihop det speciella uppdraget. Öarna är ganska kuperade och vi har fått göra en del av arbetet manuellt, berättar Gustav. För att arbetet skulle bli så rationellt och effektivt som möjligt, gjorde vi gallringen på en ö och slutavverkningen på den andra ön samtidigt och använde pråm för att transportera både skogsmaskiner och virke.

Johan Björkman är väldigt nöjd med lösningen.

– Pråmen har fungerat bra och vi har nästan inga markskador efter arbetet, konstaterar han.

Gustav Claesson planerar nu den fortsatta skötseln av öarna.

– Marken på de två öarna har mycket hög tillväxt. Mina företrädare har gjort ett bra jobb och när vi nu ska plantera på den ö där vi slutavverkat så gör vi det lite glesare än normalt. Då kan vi klara oss med röjning, slippa en dyr och svår­transporterad gallring och ändå få bra tillväxt på skogen, säger han.

Skogsförvaltning med helhetsansvar

Marken har förvaltats av Skogssällskapet i snart 60 år. Henry Jakobsson som då var
Skogssällskapets skogvaktare minns hur han, som ganska färsk från skogsskolan, fick ansvar för det helt nya uppdraget.

– Jag började den 15 december 1959 och det mesta av den skog som avverkas idag planterades under min tid, säger han.

Trots att han gick i pension för 30 år sedan, minns han både planterade, röjda, gallrade och avverkade hektar.

Gustav Claesson är glad över förtroendet att utveckla få fastigheten, ett uppdrag som innebär ansvar både för skog, vägar, jordbruksarrenden, jakt, fiske och stugor. Och han håller kontakten med Henry. Nyligen var de båda ute tillsammans eftersom Henry är intresserad av skogens utveckling. Bland annat tittade de på gallringen och avverkningen på de två öarna som planterades under Henrys tid.

– Du vet vad man brukar säga, ”den som har planterat ett träd har inte levt förgäves, avslutar Henry Jakobsson.

TEXT: Gunilla Schönning

Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse

Stiftelsen var från början ett fideikommiss. Familjen hade inga barn (fideikommiss ärvdes av äldste sonen i familjen) och när fideikommissen avvecklades 1964 omvandlades det till en stiftelse. Just den här omvandlingen tog tid och var prejudicerande eftersom det var det första fideikommisset som omvandlades till stiftelse efter att fideikommisslagen togs i bruk.

Stiftelsen, som har sitt säte i Hillared, några mil utanför Borås, fyllde 50 år förra året. Den består av två delar, en del (skogen) som ger avkastning och en del som delar ut den. Avkastningen går till kyrkliga och humanitära ändamål. Bland annat har de skänkt pengar till lokala föreningar och bekostat dragning av fiber i Hillared.

Läs mer om Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dela