Gå till innehåll

Ett klipp för vägstandarden i Härryda kommun

Skogsväg

Att se till att vägar, vägkanter och diken är i bra skick är en förutsättning för effektiv skogsskötsel. Klippta vägkanter gynnar också den biologiska mångfalden. Foto: Mostphotos

Ni borde klippa vägkanterna! Det rådet gav Sebastian Backlund till Härryda kommun då han som skogsförvaltare på Skogssällskapet fått ansvar för ytterligare ett stort skogsområde som kommunen förvärvat och lagt till sitt tidigare innehav.

Sebastian Backlund, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Borås och Göteborg. Foto: Ulrika Lagerlöf

Sebastian Backlund

– Kanske är det inte det allra första man tänker på, men att skogsvägarna är i bra skick är en förutsättning för effektiv skogsskötsel. Att ha en sådan helhetssyn, ingår i vårt förvaltningskoncept. Skötseln av vägkanter och diken är alltså en väsentlig del av skogsbruket, förklarar Sebastian Backlund, skogsförvaltare på Skogssällskapet med placering i Borås och Göteborg.

Vegetationen gav risk för vägskador

Frågan om vägkantsskötseln i Härryda kom i fokus då Skogssällskapet gjorde en genomgång av ett skogsskifte som kommunen förvärvat. Genom området går en 1,8km lång skogsbilväg med vägkanter som tidigare ägare inte underhållit i tillräcklig omfattning. Vegetationen hade börjat breda ut sig över vägkanterna och dikena hade blivit igenväxta av yngre och medelålders träd med risk för vägskador i framtiden.

Skotare med specialaggregat

Den vanliga åtgärden är att låta en skördare rensa bort träden, en tidskrävande och kostsam process. Sebastian presenterade emellertid ett annan idé, en metod som Skogssällskapet testat på sin egen mark. Istället för en skördare används en skotare som utrustas med ett saxliknande specialaggregat som kan klippa av trädstammar med diametrar upp 20–25 cm. Då ”klippningen” avslutats byter skotaren tillbaks till sitt vanliga gripaggregat, samlar ihop de okvistade träden och lägger upp dem i högar. Dessa högar tas sedan om hand av en speciallastbil som på plats flisar dem till bränsle för levereras till ett värmeverk.

Snabbt och kostnadseffektivt

Härryda kommun nappade på idén och under ett par veckor i januari 2018 fick den 1,8 km långa vägsträckan den utlovade klippningen av vägkanter och diken. Det var första gången som Skogssällskapet använde ”klippmetoden” på en så lång vägsträcka.

– VI fick bekräftat att det är en snabb och kostnadseffektiv metod. En fördel är att vi lätt kan samla ihop och forsla bort i stor sett allt som klippts ned. De vägkanter vi lämnar efter oss är alltså rena och snygga och det finns inget ris kvar som stoppar avrinningen till diket.

Skulle man använt en skördare, som ju kvistar stammarna, hade man lämnat kvar stora mängder grenar och ris i dikena längs hela vägsträckan, säger Sebastian.

Investering i god vägskötsel

Sebastian understryker att man ska betrakta vägkantsklippning som en investering i god vägskötsel. Den betalning som skogsägaren får för bränsleflisen kan täcka cirka 50 procent av kostnaderna. Vinsterna är långsiktiga och ligger i ett bättre underhållet skogsvägnät med minskade skador och kostnader i samband med transporter.

Vägkanten tillflyktsort för misgynnade arter

En viktig anledning till Skogssällskapets intresse för klippmetoden är att den förhoppningsvis ska bidra till mer artrika vägkanter. Bakgrunden är att decenniers minskningar av småjordbruk, bete, ängsslåtter med mera har påverkat den biologiska mångfalden negativt. För åtskilliga arter som missgynnats har vägkanterna blivit en sista tillflyktsort. Insatser för artrikare vägkanter är alltså välkomna, inte minst med tanke på att arealen vägkanter i landet lär uppgå till cirka 200 000 hektar.

– Jag har ännu inte haft möjlighet att fördjupa mig i den biologin, men spontant känns våra vägkantsinsatser som ett värdefullt verktyg, säger Sebastian.

Läs intervjun med Mats Jonsell, forskare på SLU, om betydelsen av att klippa vägkanterna för att gynna biologisk mångfald.

Hållbart skogsbruk

Klart är att då träd och sly röjts bort i så stor omfattning som skett i Härrydafallet förenklas de kommande årens skötsel avsevärt. Tanken är att man ska kunna hålla efter vägkanterna med förhållandevis enkla insatser, till exempel med en traktor utrustad med en slaghack eller liknande aggregat. Sådan regelbunden röjning eller slåtter kan vara gynnsam för många arter.

– Om våra nuvarande insatser kan bereda väg för sådan naturanpassad skötsel är det förstås mycket positivt. Att skydda och återskapa biologisk mångfald är ju en central del av ett hållbart skogsbruk, säger Sebastian.

TEXT: ANDERS THORÉN

Dela