Digital revolution i skogsbruket

Det pågår en digital revolution i skogsbruket. Traditionella arbetssätt utmanas tack vare moderna tekniker för datainsamling, låga kostnader för hantering av stora datamängder och smarta sätt att kombinera information från olika källor.

– Vi är mitt i digitaliseringen. Förändringarna kommer hela tiden – både i skogen och det dagliga livet, säger Erik Willén, processledare på Skogforsk.

Skogforsk driver flera visionära projekt där data från bland annat satelliter, laserscanners och skördare används för att utveckla skogsbrukets effektivitet, lönsamhet och miljöhänsyn. Genom att kombinera data från olika källor kan nya smarta beslutsstöd skapas.

Automatisk föryngringsplanering

Ett viktigt utvecklingsområde är föryngringsplaneringen, där det i dag krävs relativt mycket manuellt fältarbete. Skogforsk undersöker möjligheter till automatisering genom att skördarens uppgifter om den avverkade skogen kombineras med geografisk information från flygburen laserscanning. Information om bland annat hyggets topografi, markfuktighet och eventuella rotröteangrepp i den skog som avverkats, skulle kunna användas i ett beslutsstöd för att ge förslag på vilka trädslag, planttyper och det antal plantor som bör sättas i nästkommande generation skog.

– Och i nästa steg skulle systemet själv kunna beställa plantor, skapa logistik för planttransporter och producera kartor för föryngringsarbetet, säger Erik Willén.

Förändringarna kommer hela tiden – både i skogen och det dagliga livet.

En annan pusselbit som enligt Erik Willén kommer att få stor betydelse för skogsbrukets digitalisering är de nya Galileosatelliterna.

– De ger bättre positionsbestämning i skogen än tidigare satellitsystem. Det kan till exempel innebära att behovet av att snitsla av hänsynsområden minskar eller försvinner, vilket skulle ge stora effektiviseringsvinster. När skördarens positionsbestämning blir mer precis kan den själv signalera när den närmar sig ett fornminne eller ett område med höga naturvärden.

Drönare värdefulla för kommunikation och utbildning

Många har förhoppningar om att drönare ska kunna bidra i skogsbruket. Erik Willén menar att de framför allt underlättar kommunikationen mellan skogsbrukets aktörer. Eftersom de flyger på låg höjd och täcker in relativt små områden ger de ofta inte tillräcklig överblick för att fungera som beslutsstöd.

– Hittills har vi inte sett att drönare ger så stor effektiviseringshjälp, eftersom man i många fall ändå måste ge sig ut och titta på skogen. Men med en drönare som själv flyger och samlar in data mellan träden inom ett område som operatören bestämt, skulle arbetet kunna effektiviseras. Ett sådant mer visionärt projekt pågår under ledning av Skogforsk.

– Drönare kan däremot ha ett jättestort värde i kommunikationen mellan skogsföretag och skogsägare eller i utbildningssammanhang: Ska vi avverka här eller där? Så här ser det ut efter avverkning! Så här körde vi och så här borde vi ha kört! säger Erik Willén.

Digital utveckling ger skogsägaren bättre koll

Staffan Mattsson, utvecklingschef på Skogssällskapet, tror att skogsägare kommer att få stor nytta av att skogsbruket blir alltmer digitaliserat. Bättre kontroll över skogsinnehavet kan vara en fördel.

– Den som är intresserad kommer att kunna få bättre kunskap om virkesvolymer och avverkningsprognoser, var man kan köra maskiner och inte beroende på markfuktigheten, vilka hänsyn som bör tas till natur- och kulturvärden, var viltvatten kan läggas ut och mycket annat, säger han. Digitaliseringen kommer också att medföra ökade möjligheter till automatisering, till exempel vid utsökning och planering av åtgärder samt vid ajourhållning och uppföljning, säger han.

Staffan Mattsson tror att digitaliseringen också kommer att underlätta hyggesfritt skogsbruk. Dagens sätt att dela in och beskriva skog utgår från trakthyggesbruket, där skogen delas in i homogena bestånd och medelvärden för bland annat stamantal, träddiameter och trädhöjd ligger till grund för beslut om skogliga åtgärder. I ett hyggesfritt skogsbruk behövs mer högupplöst information som beskriver variationen inom ett bestånd, eftersom man där inte kan förlita sig på dagens medelvärdesbeskrivningar på avdelningsnivå.

– Det borde bli lättare att åstadkomma med moderna fjärranalystekniker.

Text: Malin von Essen