Mäter barrens bladarea för att se skogens framtid

Granbarr. Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

”Leaves grow trees” heter det på engelska. Att fotosyntes är livsnödvändigt för såväl löv- som barrträd är inget nytt, men vad händer om man tittar närmare på det som faktiskt fångar in ljuset? En ny studie undersöker sambandet mellan bladarea och tillväxt – för att bättre kunna beräkna skogens utveckling.

Om jag hade haft oändligt med tid så skulle jag ha mätt varenda barr på alla träd. Foto: Pär Fornling

144 träd och cirka 30 000 barr. Martin Goude, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, studerar granar och tallar på extremt nära håll. I flera år har han sorterat, mätt och räknat barr från hela Sverige för att undersöka sambandet mellan bladarea och tillväxt. Målet: att exempelvis skogsägare eller skogsförvaltare ska kunna använda sig av flygbilder för att på ett smidigare och säkrare sätt hålla koll på hur skogen mår och växer.

– Märker man att bladarean minskar, då tyder det på att det har hänt något, säger Martin Goude, som gör sitt doktorandarbete vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.

Bladarea viktig parameter för att beräkna tillväxt

I länder som USA, Nya Zeeland och Chile, där intensivt plantageskogsbruk är betydligt större än i Sverige, pratar man ofta om bladarea som en viktig parameter när skogens tillväxt ska beräknas. Men i Sverige har vi aldrig riktigt gjort det, och det gjorde mig intresserad, säger Martin Goude.

Att ljusabsorbering och tillväxt hänger ihop är i sig inget nytt, och gäller både barr- och lövträd. Vid skoglig planering i Sverige i dag är det istället vanligt att beräkna skogens utveckling och hälsotillstånd utifrån historisk data, berättar Martin Goude.

– Men då tar man inte hänsyn till om klimatet eller skötseln förändras, säger han och fortsätter:

– Det finns en viss mängd ljus som absorberas över tid, men hur mycket av ljuset som sedan används till fotosyntes och tillväxt beror på olika klimatvariabler – så som temperatur och luftfuktighet.

360 graders bild av kronskiktet

360 graders bild. Foto: Lisa Petersson

I studien användes en kamera med extrem vidvinkel (fish eye-objektiv),och genom en 360 graders bild av kronskiktet räknas bladarean fram. Foto: Lisa Petersson

I dagsläget finns det två vedertagna metoder för att mäta bladarea indirekt från marken, men ingen av dem är särskilt säker. Den ena metoden kräver avancerad ljusmätar­utrustning som mäter mängden inkommande ljus i skogen, och jämför det med mängden inkommande ljus på en öppen yta.

Den andra kräver en kamera med extrem vidvinkel (fish eye-objektiv), och genom en 360 graders bild av kronskiktet räknas bladarean fram med hjälp av ett datorprogram.

– Problemet är att båda de här metoderna underskattar bladarean. Men med hjälp av barrmätningar kan vi göra en formel som korrigerar de felen, förklarar Martin Goude.

För att få fram nya, klimatkänsliga tillväxtmetoder har Martin Goude under flera år genomfört fältarbete över hela Sverige. Det tog totalt två till tre månader att mäta drygt 4000 barr från 18 träd.

– Om jag hade haft oändligt med tid så skulle jag ha mätt varenda barr på alla träd, men nu får olika stickprover representera just det trädet, säger Martin Goudes.

Inom två år väntas Martin Goudes modeller vara klara.

– Det stora målet, om ytterligare några år, är att skatta bladarea utifrån flyg- och satellitbilder. På så sätt kan man få en bättre och snabbare beräkning av skogens tillväxt, och göra det på en mycket större yta. Men då behövs fler bra referenser ute i fält.

TEXT: Klara Stefansson

Så gick urvalet till:

  • 18 träd fälldes från åtta olika lokaler, fyra med tall och gran, och fyra med bara gran – sammanlagt 144 träd. Tallarna fälldes i Ystad, Asa, Sandviken och Lycksele och granarna i Ystad, Asa, Kalmar, Karlstad, Sandviken, Valbo, Bräcke och Lycksele. Därefter valdes 240 barr per träd ut efter noggranna processer. Totalt analyserades cirka 30 000 barr.
  • För att mäta arean på barren använde sig forskarna av Arkimedes princip; varje barr sänktes ner i vatten för att se hur mycket vätska de trängde undan.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.