Ny simuleringsmodell gör det lättare att förebygga stormskador

Stormfälld tallskog

Strategier för att förebygga stormskador har kommit allt mer i fokus. En forskargrupp vid SLU i Umeå har, med finansiering från Skogssällskapet, utvecklat en metodik som hjälper skogsbruket att beräkna och hantera riskerna för framtida stormfällningar.

Forskaren i projektet Per-Erik Wikberg

Per-Erik Wikberg

Stormar som Gudrun, Per och Ivar har ökat skogs­ägarnas intresse för riskhantering i form av långsiktiga åtgärder. Farhågor om att klimat­förändring­arna ska leda till ännu fler stormar har ytterligare under­blåst behovet av före­byggande insatser.

Dator­programmet Heureka PlanVis tar fram alternativ för skogs­bruks­åtgärder utifrån en stor mängd faktorer som tillväxt, kostnader, virkespriser med mera. Fram tills nu har PlanVis inte kunnat ta hänsyn till riskerna för stormskador.

– Vi har därför implementerat en storm­skade­modell i programmet. Därmed får skogs­bruket ett mer komplett verktyg för planering av skogsskötseln, säger Per-Erik Wikberg, analytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå och ledare för projektet "Riskhantering i skoglig planering" som utvecklat modellen.

Förenklar planering av stormsäkert skogsbruk

Simulerings­modellen bygger på detaljerade data om de aktuella bestånden. Bland annat tas hänsyn till de enskilda trädens egenskaper, trädets vind­exponering i beståndet och beståndets exponering i landskapet.

– Resultaten från våra fallstudier visar att storm­skade­funktionaliteten gör det möjligt för skogs­ägaren att på ett bättre sätt än tidigare planera för ett mer stormsäkert skogsbruk, säger Per-Erik Wikberg.

I projektets slutrapport redovisas hur den optimala skogsskötsel som föreslås av PlanVis-programmet påverkas då beräkningarna även inkluderar den nya stormskadesimuleringen. Som exempel har valts Remningstorp i Västergötland, en gran­dominerad skogsfastighet på 1300 ha produktiv skogsmark med relativt hög risk för framtida skogsskador. Resultaten från Remningstorp visar att de genomsnittliga avgångarna, dvs träd som dör, blir påtagligt högre då stormsimuleringen används. Även beräkningarna av det genomsnittliga virkes­förrådet och avverkningsmöjligheterna skiljer sig betydlig från de fall där storm­funktionen används respektive inte används.

Så mycket kostar det att stormsäkra skogen

För den enskilde skogsägaren är det förstås en stor fördel att på detta sätt kunna se hur stora stormeffekter som man bör kalkylera med och sätta dem i relation till kostnaderna för före­byggande insatser. Till exempel kan man göra kalkyler på vad ett trädslagbyte eller en högre inblandning av lövträd skulle få för ekonomiska konsekvenser.

– Vi är övertygade om att det nya planerings­verktyget kan bli till god hjälp för den enskilde skogs­ägaren som vill göra sitt skogsbruk mer storm­säkert. Vi har ännu inte gjort PlanVis med storm­skade­modellen tillgänglig för alla användare och hoppas att forsknings­arbetet ska kunna drivas vidare. I så fall kan simuleringarna förfinas ytterligare, som att hantera den rumsliga fördelningen av bestånd och därmed undvika att skapa stormkänsliga bestånds­kanter, säger Per-Erik Wikberg.

Skogsskötseln påverkar stormsäkerheten

Martin Sjödin, skogsanalytiker på Skogssällskapet

Martin Sjödin

Martin Sjödin är analytiker på Skogssällskapet. Han menar att det finns ett stort behov av den här typen av planerings­verktyg.

– Vi får ofta frågor från skogsägare om hur man ska sköta sin skog för att förebygga storm­skador, så de här nya möjligheterna att simulera skogens stormkänslighet och bedöma hur stora skador man bör kalkylera är mycket intressanta, säger Martin Sjödin.

Martin framhåller att långsiktighet och hållbarhet är grunden för all strategisk planering, inte minst då det gäller riskbedömning kopplad till storm.

– För att skapa en skog med god beständighet mot storm och hårda vindar gäller det att göra rätt från början. Ett av många exempel är röjningen som måste utföras vid rätt tidpunkt, med rätt stamantal och med rätt trädslag. Då kan man genomföra en lönsam förstagallring när träden har precis rätt höjd. Görs förstagallringen för sent, då skogen hunnit bli alltför hög och tät, ökar risken för stormfällningar avsevärt.

Många faktorer vägs samman i Skogsstrategi®

Intresset för Skogssällskapets skogsstrategier är stort växande inom alla kundgrupper, från mindre familjeskogsbruk till kommuner och andra stora skogsägare.

– Våra strategier utgår alltid från skogsägarnas egna mål, som kan vara mycket olika. Utifrån de målen analyserar vi det aktuella skogstillståndet, tar fram olika handlings­alternativ och skapar en konkret skötselplan.

– Att skapa en skog med bästa möjliga beständighet mot starka vindar och stormar är ofta en väsentlig del i en sådan plan. En mängd faktorer måste då vägas samman vilket också framgår av SLU-forskarnas slutrapport. De kan vara alltifrån redan utförda skötselåtgärder till den simulerande stormexponering som det enskilda beståndet beräknas bli utsatt för på lång sikt. Uppgiften är alltså mycket komplex och därför är det välkommet med nya och avancerade planeringsverktyg, säger Martin Sjödin.

Text: Anders Thorén

Heureka

Heureka är en programserie som utvecklats vid SLU och möjliggör analyser och planering för skogsbruk inriktat mot flera mål. Prognoser kan göras av t.ex. virkesproduktion, ekonomi, naturvård, rekreation och kolinlagring.

Heurekasystemet består av ett antal programvaror varav tre stycken hanterar skogens dynamik. Dessa tre: BeståndsVis, PlanVis, och RegVis har en gemensam kärna av modeller. PlanVis är avsedd för analyser av olika handlingsalternativ och för att söka bra lösningar utifrån ställda målsättningar och baseras därmed på en optimerande ansats.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.