Så sköter du kantzonerna
för bäst effekt

Genom att spara träd i närheten av vattendrag bidrar du till mångfalden i skogen, både på land och i vatten. Men valet av skötselmetod har stor betydelse och kan dessutom påverka ekonomin i skogen. Det berättar Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.

– Beroende på vilken målsättning du har med din skog finns det olika sätt att sköta kantzonerna, säger Johan Sonesson.

Han är seniorforskare inom samhällsnyttor på Skogforsk och har tidigare bedrivit ett forskningsprojekt om vilken funktion kantzoner har för mångfalden i skogen samt hur valet av skötselmetod påverkar ekonomin.

I forskningsprojektet, som finansierades av Skogssällskapet, gjordes flera olika fältinventeringar där man jämförde totalt sju olika skötselalternativ: allt ifrån att inte lämna någon hänsyn alls till att lämna en upp till 30 meter bred skogsremsa. Man tittade även på skillnader i att lämna skogen orörd och att använda sig av selektiv gallring.

– Vad gäller det ekonomiska värdet visar vår studie att det kostar ungefär lika mycket att lämna tio meter orörd kantzon som att lämna en selektivt gallrad kantzon som är 30 meter. Men ekonomin är ju bara en del att ta ställning till. De allra flesta skogsägare värnar andra värden också, och då finns det några olika saker att ta ställning till, säger han.

Selektiv avverkning i kantzonen gör nytta

En av slutsatserna i studien är att selektiv avverkning i kantzoner, där man gynnar lövträd, kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka nyttan.

– Genom att göra en sådan selektiv avverkning kommer du på sikt att gynna lövträden i kantzonen, vilket är viktigt för djurlivet i vattnet och till exempel för vissa fågelarter, säger han.

Träd i kantzonen är även viktiga för att beskugga vattendraget och skapa en jämnare vattentemperatur.

– En del arter i vattnet tål inte för stora svängningar i temperaturen. Därför kan det vara viktigt, säger Johan Sonesson.

Å andra sidan leder en selektiv gallring, där lövträd värnas, till att mängden död ved kommer att minska i kantzonen, jämfört med om man lämnat den orörd. Det kan vara en nackdel.

– Många arter är anpassade till död ved, exempelvis vedsvampar och lavar. Så det finns för- och nackdelar med båda skötselmetoderna, säger han.

Utgå från vad du har – och vad du saknar

Så hur ska man tänka? En slutsats i studien är att det kan vara bra att använda olika skötselmetoder på olika platser i skogen för att på så sätt ha flera ”verktyg i lådan”.

– En bra idé är att utgå från hur landskapet ser ut i stort. Om du har mycket lövträd i skogen kan det vara klokt att lämna orörda kantzoner, och vice versa.

Johan Sonesson påpekar att det allra viktigaste är att faktiskt skapa en kantzon längs ett vattendrag – något som inte alls är självklart.

– Till skillnad från många andra länder i Europa finns det ingen lagstiftning i Sverige som säger hur mycket man måste lämna. Det finns endast rekommendationer, så det här är inte alls självklart för alla som jobbar ute i skogsbruket. Därför menar jag att det viktigaste av allt är att över huvud taget lämna en kantzon med träd och naturligtvis att inte köra eller markbereda i vattendraget eller nära intill.

Begreppet många bäckar små är väldigt passande i det här sammanhanget, menar han.

– Allt vatten har en gång i tiden börjat i en liten bäck eller i ett vattendrag. Så om vi sköter kantzonerna i de små vattendragen blir det automatiskt bättre vatten även i de större åarna, älvarna och sjöarna och i slutänden ute i havet.

Text: Malin Letser