Röjningen formar skogen efter dina mål
Röjningen är en av de viktigaste åtgärderna vi gör i skogen, näst efter föryngringen. Åtminstone när vi frågar Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet och med bakgrund som röjningsforskare. Här berättar hon varför du aldrig ska hoppa över att röja.
– Röjningen är den sista chansen du har att prägla ett bestånd. Sen har du den skog du har.
Karin Fällman har tidigare disputerat inom röjningsfrågor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon ser röjningen som helt central i skogsbruket.
– Skogen klarar sig ju utmärkt utan röjning, men när vi odlar skog så behöver vi röja. Om vi inte vill odla metspön alltså, säger hon.
En marks produktionsförmåga begränsas av tillgången till vatten, ljus och näring. Därför är det viktigt att fördela dessa tillgångar till de stammar du vill satsa på, och att röja bort övriga stammar. Men det finns såklart risker.
– När du röjt så har du ju färre stammar kvar, som kan bli utsatta för till exempel viltbete, säger Karin Fällman.
Därför är det viktigt att, förutom huvudstammarna, alltid spara RASE (rönn, asp, sälg och ek) och betade träd. Det minskar risken för viltskador på huvudstammarna. Forskning visar att betade träd i hög grad betas igen, då de är antagligen extra smakliga för viltet.
Det är också viktigt att anpassa röjningsmetoden både utifrån vad du själv vill, och vilka förutsättningar och utmaningar som finns på platsen.
Minusnetto kan bli plus
I Skogsencyklopedien klassas röjning som ”en beståndsvårdande utglesning av skog utan tillvaratagande av virke.” Man lämnar med andra ord kvar de röjda stammarna på platsen. Det här innebär också att röjningen blir en kostnad, men enligt Karin Fällman är det helt klart värt det.
– Du tjänar in röjningen redan i förstagallringen. Tack vare att du rensat bort de träd som du inte vill satsa på har du en mer lättillgänglig skog, och träden du sparat har kunnat öka mer i volym utan konkurrensen.
Det gör att förstagallringen blir betydligt billigare i en välröjd skog, än i en oröjd, och att du dessutom får ut mer användbar volym.
– Skillnaden mellan en välröjd skog och en oröjd skog kan bli skillnaden mellan minusnetto och positivt netto i förstagallringen.
Om du bara vill producera maximalt med biomassa är det dock mest effektivt att låta skogen stå helt orörd.
– Mesta möjliga biomassa per hektar får du om du inte gör något alls i skogen – inte röjer och inte gallrar. Men det blir en låg kvalitet, sämre ekonomi och du mister chansen att forma skogen efter dina mål, säger Karin. Allt handlar om vad du vill ha skogen till.
Ta hjälp så att röjningen blir gjord
Att många bestånd röjs för sent, eller inte alls, är ett problem som Skogsstyrelsen ofta lyfter fram. Enligt Karin kan det handla om att en del privata skogsägare har planerat att röja på egen hand.
– Många har en röjsåg hemma i garaget och tänker kanske att när det blir sommar så ska jag gå ut och röja. Och så blir det som det blir, man skjuter upp det och hinner inte med. Som privat skogsägare ska man nog överväga att leja in någon för röjning. Då blir det verkligen gjort, och det blir ofta bättre gjort när du anlitar någon professionell. Ett vanligt fel om man röjer på egen hand är att man tar bort alldeles för lite.
Bra tillfälle att skapa blandskog
Att granen kan stå mörkt och tallen gillar ljus vet nog de flesta. Men hur reagerar egentligen olika trädslag på röjningen och vad ska man tänka på?
– Tallen blir ju betydligt mer lidande om den saknar ljus – den kan till och med dö. Granen klarar däremot att stå undertryckt ganska länge. Generellt så skiljer det inte så mycket i rekommendationerna mellan tall och gran i röjning, det varierar mellan 1600 och 2400 stammar per hektar, lägre antal på svagare marker och högre på bördigare.
Om man vill ta tillfället i akt att skapa en större variation i landskapet är röjningen ett perfekt tillfälle.
– Om du till exempel vill skapa en blandskog kan du lämna gran i fuktigare partier, tall på höjder och torrare delar, se till att spara all RASE (rönn, asp, sälg och ek) och sprida ut ett generellt lövinslag i hela beståndet. Lämna också kvar redan betade träd, säger Karin Fällman.
Text: Ulrika Lagerlöf
Röjningsmetoder
Någon gång mellan 1-5 meters höjd är det dags för röjning, men vilken tidpunkt som är optimal beror på hur beståndet ser ut och vilka förutsättningar du har på platsen. Har du ett hårt viltbetestryck? Står träden tätt och konkurrerar med varandra? Den typen av faktorer är avgörande både för valet av tidpunkt, och vilken metod du sedan bör använda dig av.
Den vanligaste metoden inom röjning är selektiv röjning. Du går helt enkelt ut med röjsågen och tar bort träden ett i taget, och väljer vilka huvudstammar du vill ha kvar.
Vid högröjning/midjeröjning/viltröjning kapas stammarna i midjehöjd. Då minskar du konkurrensen med huvudstammarna samtidigt som de kapade träden kommer att fortsätta att erbjuda foder för vilt. Beståndet blir väldigt tätt, vilket också kan minska tillgängligheten för viltet.
Vid brunnsröjning röjer du bara det som är närmast huvudstammarna, och låter övrigt stå kvar.
Eftersom röjning är en av få skogsvårdsåtgärder som fortfarande kräver mycket manuellt arbete har försök gjorts med så kallad korridorröjning eller maskinell röjning. Men trots tester har ingen av metoderna slagit igenom på bred front (än i alla fall).
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.