Så kan du öka produktionen på din fastighet
Att öka produktionen på delar av fastigheten är bra både för ekonomin och klimatet. Växande träd binder koldioxid, och högre tillväxt ökar avkastningen. Ändå är det ofta som skogens produktionspotential inte tas tillvara. Så vad kan du som skogsägare tänka på? Här ger vi tips på hur du kan öka produktionen på din fastighet.
Plantering, röjning, gallring och slutavverkning. Så ser de fyra huvudsakliga stegen i skogsskötseln ut. Men hur och när åtgärderna genomförs är helt avgörande för hur hög produktionen blir.
Mikael Edman och Johan Johansson, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Härnösand respektive Jönköping, har lång erfarenhet av att sköta skogsfastigheter. Här delar de med sig av sina bästa tips och råd kring produktion i skogen.
Först och främst är det viktigt att bestämma sig för vad man vill med de olika bestånden på fastigheten, menar Johan Johansson.
– Det är viktigt att bestämma sig för var någonstans man vill satsa på produktion på fastigheten, och var man vill låta andra mål gå före – som naturvård, estetik eller viltanpassning. Då kan man jobba med skötselprogram som är inriktade på just produktion i de bestånden, och få ut mer i avkastning. Som skogsförvaltare hjälper vi våra kunder både med att landa i vad de vill med skogsfastighetens olika delar, och att omsätta det i praktiken, säger han.
1. Var snabb med att återbeskoga
Som skogsägare är du skyldig att återbeskoga efter en avverkning. Men det är inte alltid som det sker direkt. Mikael Edman, skogsförvaltare i Härnösand, menar att många skogsägare skulle kunna tjäna en hel del i produktion genom att vara snabbare med föryngringen.
– Vissa låter hygget ligga i ett par år innan man planterar, men det är viktigt att komma ihåg att varje år som hygget förblir oplanterat är det ett år med missad tillväxt.
Markberedning är en viktig åtgärd för att säkra en bra föryngring. Men Mikael Edman säger att det finns tillfällen när han väljer att inte markbereda alls.
– På väldigt små hyggen blir flyttkostnaden för en markberedare väldigt dyr. Då kan det vara mer lönsamt att plantera med tvåårig plant första sommaren efter avverkning, och alltså inte markbereda alls. Första sommaren är konkurrensen från gräs och andra växter fortfarande väldigt låg. Planterar man då med lite större plantor så hinner de etablera sig i lugn och ro, och ofta växa ifrån lövslyet som sedan kommer upp. Då finns det förutsättningar att få en riktigt fin plantering, med snabb start! Men det är såklart jätteviktigt att ha ett bra snytbaggeskydd om man planterar utan markberedning, säger Mikael Edman.
På större hyggen markbereder Mikael första sommaren och planterar andra. Harv är den vanligaste markberedningsmetoden vid Norrlandskusten, och då krävs det en vinter med snö för att torvan ska tryckas ihop. Annars innehåller den luft som gör att plantan riskerar att torka och dö om sommaren blir för torr.
2. Använd förädlade plantor
På marknaden i dag finns det en hel rad med förädlade varianter av gran, tall och björk. Jämfört med plantor från ”beståndsfrö” (som betyder att fröna till plantorna är insamlade i närheten av där de säljs) har förädlade plantor högre tillväxt.
– För en skogsägare kan det vara svårt att se vinsten med att betala 10–20 % mer per planta, för något som det dröjer en livstid innan man kan skörda frukterna av. Men då är det viktigt att förstå att detta är ett av de absolut mest effektiva sätten att öka tillväxten i skogen, berättar Johan Johansson, skogsförvaltare i Jönköping.
– När man går tillbaka och tittar på planteringen efter några år så syns det om man valt förädlat plantmaterial, säger Mikael Edman. Är det tall man har planterat så innebär det ju rent krasst att man dessutom minskar antalet år som älgarna kan komma och beta toppskottet.
Samtidigt betonar Johan Johansson vikten av att sprida riskerna när det gäller föryngringsmetod. En blandning av planterade förädlade plantor och naturliga föryngringar kan vara att föredra i långa loppet.
– När jag ger råd till mina kunder så brukar jag säga att vi ska sträva efter att ha en hög andel förädlat material, men inte bara. Då sprider vi riskerna på fastigheten. Har man till exempel fina självföryngringar, och på så sätt kan hålla nere föryngringskostnaderna och få en bra lönsamhet i vissa bestånd så är det ju jättebra, säger han.
3. Rätt trädslag på rätt mark
Att sätta rätt trädslag på rätt mark är väldigt viktigt, för att träden ska växa och må bra.
– Rent generellt i Sverige så sätts det ju för mycket gran, på grund av risken för viltbete på tall. Men här i norra Sverige där jag är verksam så planterar vi mycket tall. Ett undantag är i älgvandringsområden, där betestrycket kan vara väldigt högt, säger Mikael Edman.
På marker som är i gränsen mellan tall- och granbonitet menar Mikael att valet ofta kan falla på granen.
– Men då kommer granen inte att producera så bra som den skulle gjort på en utpräglad granmark, säger han.
I Jönköpingstrakten säger Johan Johansson att fler och fler skogsägare frågar efter alternativ till gran och tall.
– Tallen är så utsatt för viltskador, och granen är drabbad av barkborreangrepp och stormar, så då vill man ha fler alternativ. Hybridasp, poppel, lärk och masurbjörk är exempel på trädslag som jag får frågor om. Sen har jag skogsägare som har efterfrågat hassel och alplantor, men då har det inte varit produktion som varit i fokus, utan andra värden, berättar Johan Johansson.
4. Sköt ungskogen!
När plantorna väl är i marken är nästa steg i skogsvården att röja beståndet. Här menar både Johan och Mikael att många skogsägare tappar en hel del produktionsfart.
– Man avverkar och återplanterar, men sen är det inte alltid som det händer så mycket, berättar Mikael Edman.
– Att röja i tid är jätteviktigt för att höja värdeutvecklingen och öka avkastningen på fastigheten, säger Johan Johansson.
Mikael säger att han många gånger har stött på skogar där ungskogsskötseln har varit nedprioriterad.
– Det är lätt att skjuta den framför sig. Dels kanske man tänkt sig att göra röjningen själv, men så har man inte tid, dels är det inte så kul eftersom det är åtgärder som bara kostar.
Att samplanera ungskogsskötseln med en avverkning kan därför vara bra.
– När jag tar över förvaltningen av en skogsfastighet och ser att skötseln av ungskogarna är eftersatt, då brukar jag se till samordna åtgärderna med en avverkning. En del av avverkningsnettot går till återplanteringen efter avverkningen, en del går till att åtgärda ungskogarna och en del går till skogsägaren som en ren intäkt, säger Mikael.
För en skogsägare som börjar bli uppåt åren kan nyttan med ungskogsskötseln kännas avlägsen, om resultatet ändå ligger bortom ens egen livstid. Men Mikael och Johan är överens om att det finns goda argument för varför det är värt det.
– Jag brukar förklara hur stor skillnad det blir vid en eventuell försäljning om du har en välskött fastighet, jämfört med en oskött, säger Mikael Edman. Fastighetens värde stiger verkligen. Om man inte ska sälja utan generationsskifta så handlar det ju om vad man lämnar över till nästa generation – en välskött fastighet eller en massa kostnader! Och efter bara några år ser man faktiskt skillnaden i skogen.
Johan Johansson håller med. Han vill också lyfta fram vikten av att röja lagom – tillräckligt för att gynna huvudstammarna men inte onödigt hårt så att mängden stubbskott ökar och man istället får en dyrare andraröjning.
– Här i Småland där jag är verksam är det jätteviktigt med viltanpassad röjning. Fastigheterna jag sköter har oftast god tillgång på älg, rådjur, dovhjort samt vildsvin som gärna äter på eller bökar upp det vi planterat – så att röja fram RASE (rönn, asp, sälg, ek) för att skapa mycket viltfoder är viktigt för att bibehålla en hög och skadefri produktion på huvudstammarna, säger han.
5. Utnyttja avverkningspotentialen
När det är dags för gallring kommer äntligen den första intäkten från skogen. Här blir det stor skillnad om du har skött skogen i ungskogsfasen, berättar Mikael Edman.
– En välskött skog, som har röjts vid rätt tidpunkt, behöver inte underröjas innan gallringen. Men om det finns behov av att underröja så är det bra om man kan göra det några år innan gallringen. Då hinner träden som står kvar växa till sig, vilket ger en bättre ekonomi i gallringen.
I en skog som inte har röjts överhuvudtaget säger Mikael Edman att det bästa valet ibland är att inte heller gallra alls.
– Om skogen inte har skötts, om det är fel trädslag för marken eller stora rotröteangrepp, då är det bättre att bara underröja och sen vänta tills skogen nått tillåten ålder och då slutavverka beståndet. Man gallrar ju för att öka timmerandelen i beståndet, och är det dålig kvalitet så kanske det inte är värt den insatsen. Då är det bättre att slutavverka och sen börja om på nytt.
Slutavverkningen är sista steget i produktionscykeln, och här menar Johan Johansson att många skogsägare känner en osäkerhet inför hur mycket och när man bör avverka.
– Med hjälp av vår tjänst Skogsstrategi får vi långsiktiga kalkyler för tillväxten på fastigheten, upp till 100 år framåt i tiden. Det blir tydligt hur mycket skogen växer, och hur mycket man kan avverka samtidigt som man behåller en hållbar tillväxt i skogen. Många gånger visar det sig att man kan avverka mer än vad man trodde. Att ha en Skogsstrategi i handen ger ofta möjlighet att öka produktionen på fastigheten avsevärt, berättar han.
Andra produktionshöjande åtgärder
- Väg- och dikesunderhåll. Att rusta upp vägarna på fastigheten ger lägre kostnader vid avverkning och minskar risken för körskador. Dikesunderhåll är viktigt för vägens bärighet och för skogens tillväxt, men det är viktigt att utgå från de lokala förutsättningarna. ”Med tanke på de ökade riskerna för torka, särskilt med sommaren 2018 i färskt minne, är det viktigt att först skaffa sig en bild av hur tillgången på vatten ser ut i den aktuella skogen. Annars finns risken att man rensar så hårt att marken dikas ur för mycket”, säger Johan Johansson.
- Motverka insekts- och viltbetesskador. Att hålla koll på rotröta, snytbaggar, barkborrar och viltbete är viktigt för att kunna upprätthålla en hög produktion på fastigheten. ”Har man stora problem med rotröta i granbeståndet kan det vara bättre att byta trädslag. På svagare bonitet bör man byta till tall, på en högre bonitet kanske testa björk istället”, säger Mikael Edman.
- Motverka risk för stormfällning. ”Bästa sättet att minska risken är att se till att skogen inte blir överårig. Sen är det faktiskt så att de flesta hårda stormarna i Sverige kommer västerifrån. Det kan vara bra att tänka på att granskog i västersluttning är betydligt mycket mer utsatt än granskog i östsluttning”, säger Mikael Edman.
- Gödsling. ”Det kan göra stor skillnad – på rätt mark och med rätt förutsättningar. Här ser dock reglerna olika ut i olika län, i Jönköpings län får man till exempel inte gödsla i någon större utsträckning. Här är det viktigt att komma ihåg att man måste söka samråd med Skogsstyrelsen innan man påbörjar sitt gödslingsprojekt”, säger Johan Johansson.
88 åtgärder för att öka tillväxten i skogen
I januari 2020 kom rapporten från Samverkansprocess skogsproduktion, där förslag ges på åtgärder som ska öka tillväxten i den svenska skogen.
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.