Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Nu ska artskydds­förordningen ses över

Lavskrika. Foto: Mostphotos

Flera uppmärksammade rättsfall kopplade till artskyddsförordningen har rört förekomst av lavskrika. Foto: Mostphotos

En punkt i Januariöverenskommelsen som många skogsägare väntat på är översynen av artskydds­förordningen. Den 25 maj meddelades att en särskild utredare fått uppdraget att se över hur vi ska säkerställa skydd av hotade arter, samtidigt som man säkerställer markägarens rätt till ekonomisk kompensation vid inskränkningar i äganderätten.

Önskemålet och behovet av detta lyftes redan för fyra år sedan, när generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gick samman i ett brev till regeringen och vädjade om en översyn där man önskade att artskyddsförordningen skulle bli mer tillämpbar, rättssäker och effektiv.

Artskyddsförordningen ligger under miljöbalken och innehåller bland annat fridlysningsbestämmelserna som innebär förbud mot att skada och störa vilda djur- och växtarter. Denna lagstiftning härrör från EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv som implementerats i svensk lagstiftning. Många av de senaste årens rättsfall i skogsbruket som rört skydd av djur och växter – till exempel lavskrika, bombmurkla och tjäder, har sitt ursprung i oklarheter i artskyddsförordningens tillämpning och där markägare tvingats stämma staten för att få klarhet i sina rättigheter. Oklarheterna har dels handlat om vilken skala som gäller när en art är hotad – om det är nationellt eller lokalt och vad som gäller för enskilda populationer och individer – och dels om vilken rätt en markägare har till ersättning när pågående markanvändning, som skogsbruk, stoppats på grund av dessa arter. I dagens tillämpning finns ingen rätt till ersättning om man nekas avverkningstillstånd utifrån artskyddsförordningen.

Utredningen som nu ska genomföras ska se till vi får ett regelverk som på ett effektivt och rättssäkert sätt kan skydda hotade arter och är tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning. Detta kommer inte en dag för tidigt, den situation som vi har idag är rättsosäker och har inneburit långa och krångliga rättsprocesser för de inblandade. Det är många markägare som kommit att bäva för att myndigheternas tjänstemän vid inventering skulle kunna hitta förhållandevis triviala arter och därmed stoppa avverkningar utan rätt till ersättning.

Det ska även utredas om vilket ansvar markägaren själv har i att hitta hotade arter på sin mark, samt jämföras hur det svenska genomförandet av EU:s lagstiftning ligger till i relation till andra EU-länder.

Utredaren som fått uppdraget är Lars Tysklind, före detta riksdagsledamot för Liberalerna och numer oppositionsråd i Strömstads kommun. Han har en bred landsbygdsförankring och är ledamot i Miljömålsutredningen.

Vi ser med spänning fram emot resultaten!

Karin Fällman

Hållbarhetschef

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.