Skogen myllrar av liv – bakom kulisserna

I en skog där hänsyn tagits till naturvärden myllrar det av liv – men inte alltid inför öppen ridå. Här tar vi reda på vad som egentligen händer bakom kulisserna: under barken, i skrymslen, i lövrika bryn och längs prunkande vägkanter. Följ med på en skogspromenad tillsammans med Line Djupström, naturvårds­specialist på Skogforsk, och Mats Jonsell, entomolog vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Line Djupström, Skogforsk.

Line Djupström

Mats Jonsell, SLU

Mats Jonsell

Illustration högstubbe

1. Hög­stubbar

Som stympade monu­ment över en gång levande träd reser de sig över hygget – högstubbarna. Kanske inga skönheter, men oerhört värdefulla för mängder av arter som behöver solbelyst, stående död ved för att överleva.

”Kom nära och du kan se kläckhålen där larver som förvandlats till färdiga skalbaggar ätit sig ut. Hålen utnyttjas av vildbin och andra steklar som använder dem som bon – och insektslivet lockar i sin tur till sig hackspettar och mesar som söker föda. En högstubbe fungerar som ett helt ekosystem.” – Mats Jonsell

”Kika in i ett hål så kanske du får syn på ett citronbi som ligger och vilar där inne! Högstubbarna är också omtyckta av fåglar som använder dessa för att spana, göra bohål eller för att hacka fram insekter som föda.” – Line Djupström

Illustration kjolgran

2. Kjol­granar

Som i en trollskog hänger kjolgranarnas yviga grenar ner till marken och erbjuder skydd för skogens smådjur. Gamla granar som fått utvecklas soligt och öppet är ovanliga i dagens skogslandskap och har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

”En kjolgran kan man stöta på mitt i skogen, i en hagmark men också i utkanten av en våtmark. Det är viktigt att dessa träd får finnas kvar och att man tillåter nya att utvecklas. Försvinner de försvinner en unik livsmiljö som fungerar som födoplats och gömsle för harar och andra smådjur – men också för tjäder.” – Line Djupström

”Lyfter man på kjolen finns det lavar, svampar och mossor som kan agera gömställe för insekter. Här kan man hitta spindlar och stövsländor som springer på grenarna och käkar alger, och som blir munsbitar för till exempel mesar och andra skogsfåglar.” – Mats Jonsell

Illustration kantzon

3. Kant­zoner

Kantzoner är viktiga för biologisk mångfald i vattenmiljöer och har ofta högre artrikedom än omgivande skog. Träd och buskar ger skugga över vattnet vilket håller temperaturen låg och jämn – en nödvändighet för vissa fiskarters överlevnad.

”I kantzoner finns videbuskar och har du tur hittar du den stora häftiga skalbaggen videbock som lever i veden vid roten av buskarna. Går du riktigt nära en solbelyst vide buske kan du se spår av den – stora runda kläckhål där den ståtliga nykläckta skalbaggen gått ut efter att ha levt som larv inne i stammen.” – Mats Jonsell

”Här kan du få syn på fladdermöss som flyger omkring på jakt efter fjärilar, myggor och insekter längs vattnet eller uppe bland trädkronorna. Kantzoner är även en viktig livsmiljö för allt från sniglar och salamandrar till mossor och växter. De är beroende av de här fuktiga miljöerna med rik biologisk mångfald.” – Line Djupström

Illustration skogsbryn

4. Löv­träds­rika skogs­bryn

Brynen – övergången mellan skog och öppen mark – har stor betydelse för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. I denna rikedom av träd och buskar, sol och skugga, kan arter som varken finner en plats i skogen eller på den helt öppna marken överleva. Ett paradis för pollinerande insekter och en fristad för skalbaggar – men här trivs även rovdjur.

”Stanna till vid ett skogsbryn och lyssna efter surret från bin och humlor som vaknat till liv efter vintern. Sälg och rönn är värdefulla lövträd då de blommar tidigt på våren och ger hungriga insekter och hemvändande fåglar deras första tillgång på pollen och nektar. Håll också utkik efter fladdermöss – de trivs i insektsrika områden” – Line Djupström

”Sådana här soliga och varma platser med mycket lövträd är värdefulla miljöer för en mängd organismer, inte minst skalbaggar. Extra bra är det om det står gamla träd ihop med blommande buskar. Larver utvecklas i veden, men många vuxna insekter behöver energi i form av nektar och pollen för att orka sprida sig. Flygbränsle helt enkelt!” – Mats Jonsell

Illustration skogsbilvägkant

5. En örtrik skogs­bil­vägkant

Klorofyll och blomsterprakt! En skogsbil­vägkant som hålls öppen och fri från sly och gran kan ha drag av en gammeldags äng med en rik flora och fauna. Här trängs en mångfald av fjärilar med surrande humlor och bin. Stanna till och njut av doften och färgerna!

”Klöver och prästkragar, fjärilar och bin – som en vacker ängsmiljö i litet format står kanterna kring skogsbilvägarna i full blom på sommaren och lockar till sig allt från pärlemorfjärilar till älgar och rådjur.” – Line Djupström

”En ovärderlig pollenresurs för långhorningar men också en guldgruva för små växtlevande insekter. Kom riktigt nära så kan du se bladbaggar, vivlar och fjärilslarver som festar på bladen.” – Mats Jonsell

Illustration död ved

6. Stående och liggan­de död ved

Ett dött träd är fullt av liv. Under barken och i träet myllrar det av småkryp som tillsammans utgör en del av det stora kretsloppet. Död ved spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden och många av våra rödlistade skogslevande arter är beroende av den.

”Ser du en stor gammal tall som fallit omkull – gå inte bara förbi. Här har du chans att få syn på en massa vedlevande insektsarter, kanske rent av raggbock: en riktigt stor, rödlistad långhorning som lever på gammal grov tallved i solbelysta lägen. Är du en insektsnörd som jag kan du bli kvar där länge!” – Mats Jonsell

”Spana efter håligheter, med stor sannolikhet används de som boplats för fåglar eller fladdermöss som vilar under dagen. I dagens skogsbruk hinner träd inte bli så gamla att de självdör, vilket gör att det finns en stor brist på dessa livsmiljöer. Därför är det otroligt viktigt att värna om den döda veden som finns – en insats för mångfalden.” – Line Djupström

Illustration evighetsträd

7. Evig­hets­träd

Ingen lever för evigt, men tallar kan leva i närmare 800 år och ekar uppemot 1000 år – en evighet för oss! Evighetsträd är gamla naturvärdesträd eller sådana med potential att bli just det, och syftet är att de ska stå kvar i skogen tills de försvinner av sig själva för att bevara och öka den biologiska mångfalden.

”Riktigt gamla träd är mycket sällsynta i dagens brukade skogslandskap, men de som trots allt finns utgör ett imponerande och viktigt inslag i landskapsbilden och är ovärderliga för den biologiska mångfalden.” – Line Djupström

”Ser du en gammal asp i soligt läge, kolla efter asppraktbaggen! Den kan avslöjas av sina ovala kläckhål på stammen. Är aspen ihålig kan du stöta på brun guldbagge, vår största guldbagge som lever speciellt i håligheter där det har utvecklats mulm* på botten. Båda skimrar och blänker – en fröjd för ögat.” – Mats Jonsell

*Mulm kan hittas i gamla grova och ihåliga lövträd och består av lös murken ved blandat med exempelvis löv och rester av insekter.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.