Skogsägarskolan: Anlägg en faunadepå och gynna mångfalden – så gör du

Död ved. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

En gammal skräpig vedhög eller ett paradis för insekter och andra smådjur? Det senare, såklart! En faunadepå gynnar den biologiska mångfalden och är en konkret naturvårdande insats som du som skogsägare lätt kan fixa själv. Mats Jonsell, lektor i skogsentomologi (dvs skogens insekter) vid Sveriges lantbruksuniversitet, guidar till hur du kan tänka när du anlägger din faunadepå.

Mats Jonsell, SLU

Mats Jonsell

Vad är syftet med en faunadepå?

– Tusentals arter, främst insekter, mossor, lavar och svampar, är beroende av död ved för sin överlevnad. I dagens rationellt brukade skogslandskap är dock död ved en bristvara. Genom att anlägga en faunadepå, alltså utplacerade högar med stockar, stubbar och grenar, kan du som skogsägare skapa livsmiljöer för många arter i skog och mark. Det bästa är förstås om skogen naturligt får skapa den döda veden. Men ibland är man tvungen att skapa den genom att fälla träd som annars skulle fått stå kvar. Syftet kan också vara att visa allt som lever i den döda veden. I båda fallen kan en faunadepå vara helt rätt.

Vilka arter gynnas?

– Faunadepåer är särskilt värdefulla för vedlevande insekter som till exempel långhorningar och ekoxbaggar. Bristen på död ved och gamla träd är orsaken till att många arter i de svenska skogarna minskat och är hotade. Genom att anlägga en faunadepå kan du hjälpa dem på traven och skapa miljöer där de kan lägga ägg och föröka sig. När de kläcks ut blir det hål i veden som sedan utnyttjas av bin och rovsteklar som använder dem som bon – och insektslivet lockar i sin tur till sig hackspettar och mesar som söker föda. Dessutom kan faunadepåerna utgöra vinterbostad och gömsle åt till exempel igelkottar och fladdermöss.

Vilka trädslag bör jag använda?

– Stora, gamla ihåliga träd med sprickor och hål är otroligt värdefulla för vedorganismer. De träden ska helst få stå kvar, men om man av någon anledning måste plocka ner dem kan alla de djur som finns i dem utvecklas om virket läggs i en faunadepå. En måttstock är att ju grövre ved desto fler ovanliga arter, men även grenved och kvistar kommer att utnyttjas om det erbjuds. De trädslag som är vanligast i trakten kommer förmodligen dra till sig flest arter – och de som är speciella för just din trakt kanske innehåller de ovanligaste arterna.

Hur ska jag tänka kring placering?

Skylt vid en faunadepå. Foto: Wikipedia

Sätt upp en skylt!

– Tänk på spridnings­avståndet och lägg faunadepån någorlunda nära intill där du tror att de arter som kan utnyttja veden finns. Har du till exempel ädellövsgrenar lägger du dem i närheten av lövträdsskog. Vill du nå den pedagogiska effekten ska du anlägga faunadepån där folk kan se den, för att visa att den här veden har ett stort värde för mångfalden. De kan uppfattas som skräpiga av allmänheten, därför kan det vara en bra idé att sätta upp en informationsskylt i anslutning till faunadepåerna där syfte och funktion förklaras. En annan sak att tänka på är att faunadepån inte ska vara i vägen för det praktiska skogsbruket – det vore synd om det kommer en markberedningsmaskin och kör över den. Den får inte heller hindra betesdjur från att beta.

Har riktning/väderstreck någon betydelse?

– Faunadepån lockar till sig olika arter beroende på om man lägger veden i soligt eller skuggigt läge. Många insekter, till exempel praktbaggar, gillar solvarma miljöer. Där kan man tänka sig en sydlänt skogsbacke där det är lite glest mellan träden så att solstrålarna når in hyfsat bra hela dagen. Placerar du faunadepån i skuggan kommer förmodligen färre, men framförallt andra, insekter till veden. Ett exempel är cinnoberbaggen – en art som är rödlistad och klassad som starkt hotad.

Hur sköter jag om min faunadepå?

– Den sköter sig i princip själv. Det du kan göra är att röja lite runt den om det kommer upp sly som skuggar. Man kan också fylla på med ny ved då stockar i olika förmultningsstadier används av helt olika arter. De som vill ha färsk ved måste ständigt ha påfyllning om de ska bo kvar. När stocken mjuknar tar andra arter över – och så fortsätter kretsloppet ända tills stocken försvunnit helt.

Text: Therese Johansson

Vad är en faunadepå?

En faunadepå är en utplacerad hög med stockar, stubbar eller grenar som skapas med syftet att stärka den biologiska mångfalden. Hotade arter som är beroende av död ved får en chans att överleva och sprida sig i omgivningarna. Faunadepåer
är inte bara positiva för insekter, mossor och svampar – de kan också utgöra attraktiva bomiljöer för till exempel igelkottar och fladdermöss. En ökad insektsfauna gynnar även fågellivet.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.