5 frågor och svar om EU:s nya skogsstrategi

Skogsvy. Foto: Matilda Holmqvist

Foto: Matilda Holmqvist

Under sommaren släpptes EU:s nya skogsstrategi, och reaktionerna lät inte vänta på sig. Men vad innebär den egentligen? Här svarar Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist på fem frågor om skogsstrategin.

Karin Fällman Lillqvist. Foto: Ulrika Lagerlöf

Karin Fällman Lillqvist

1. Varför har EU tagit fram en skogsstrategi?

– Skogsstrategin som publicerades nu i sommar är en uppdatering av den skogsstrategi som skrevs 2016. Det är en del av EU:s gröna giv, så kallad ”Green deal”. Skogsstrategin bygger dels på EU:s strategi för biologisk mångfald, dels på EU:s mål om att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030.

2. När börjar den gälla?

– Det är EU-kommissionen som har tagit fram skogsstrategin, och det är i dagsläget oklart vilken status den kan komma att få och vilka direktiv och regleringar den kan komma att leda till. Kommissionen är en av tre lagstiftande institutioner inom EU, tillsammans med ministerrådet och Europaparlamentet. Det borde innebära att en hel del arbete och förhandlingar återstår innan strategin kan börja implementeras i medlemsländerna.

3. Vad innebär skogsstrategin för mig som äger skog?

– I strategin radas ett stort antal åtgärder upp som ska bidra till att öka kolinbindningen i skogen och gynna den biologiska mångfalden. Det handlar om att:

  • alla gammelskogar ska sparas för fri utveckling. Dock är definitionen av gammelskogar otydlig i strategin
  • hyggesfria metoder med skiktade bestånd lyfts fram som framtidens skogsbruk
  • kalhyggesbruk ska undvikas med undantag för när det är nödvändigt av miljö- eller ekosystemskäl
  • undvika markkompaktering, och därför inte använda så kallade ”olämpliga” maskiner
  • ett ersättningssystem ska tas fram för att ge markägare ekonomisk kompensation för ekosystemtjänster. Det innebär att markägare ska kunna få ersättning för att avstå brukande på sina marker, eller för att restaurera skogen.

Hur det här i praktiken kommer att påverka den som äger skog är dock i dagsläget oklart. Strategin har redan fått omfattande kritik för att den går in detaljerat på skogspolitiska frågor, som enligt EU:s fördrag ska vara en nationell angelägenhet.

4. Vilken är kritiken mot skogsstrategin hittills?

– Strategin har fått skarp kritik både internationellt och i Sverige. Några veckor innan strategin släpptes skickades ett öppet brev från företrädare för Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Ungern, Lettland, Polen, Rumänien och Slovakien till kommissionens ordförande. Undertecknarna kritiserade både processen som föregått strategin och strategins innehåll. Processen fick kritik för att varken medlemsstaterna eller EU:s skogskommitté involverats. Innehållet i strategin kritiserades för att försöka detaljstyra skogspolitiken och för att fokus låg för smalt på miljöfrågor. I Sverige har skarp kritik lyfts fram från skogsbranschen då man anser att EU saknar förståelse för hur svenskt skogsbruk fungerar.

5. Vad tycker Skogssällskapet?

– Introduktionen av strategin går väl i linje med Skogssällskapets syn på skogsfrågorna – där vikten av att balansera klimat, biologisk mångfald och möjligheten att byta ut fossilbaserade produkter mot förnybara produkter tas upp. Introduktionen lyfter att den framtida bioekonomin till stor del bygger på ett aktivt skogsbruk och skogsbaserade produkter, att skogsråvaran framförallt ska användas i långlivade produkter men att restprodukter kan användas som biobränsle, något som Skogssällskapet står bakom. När man sedan går ner mer på djupet i frågorna blir dock detaljeringsnivån i strategin orimlig ur ett svenskt perspektiv. Förutsättningarna i Sverige skiljer sig från många andra EU-länders förutsättningar och strategin saknar till stor del förståelse för de komplexa och välutbyggda system vi har i Sverige i dag. I detaljerna lyser det igenom att kommissionen saknar insikt i att vi kommit väldigt långt i att minimera spillet i virkesindustrin, och att det till mycket stor del är restprodukter som används till pappersmassa och biobränsle. Att dessutom ställa om i stor skala från trakthyggesbruk till hyggesfritt är en process som tar enormt lång tid, både i skogen och inom skogsindustrin, något som riskerar att minska mängden förnyelsebara produkter på marknaden och försvåra övergången till en bioekonomi.

Text: Ulrika Lagerlöf

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.