Viktigt att ha en plan för vattnet

Vattnet är en förutsättning för liv och helt avgörande för skogens alla funktioner. ”Det har blivit allt viktigare för skogsägare att tänka till kring vattnet på sin fastighet och hur man ska förvalta det”, säger Johan Asp, regionchef för Skogssällskapet i östra Götaland.

I takt med att klimatet förändras, försomrarna blir torrare och tillgången till nederbörd ojämnare, krävs en mer aktiv hushållning med skogens vatten.

– Vi ser att vattnet kommer mer stötvis än tidigare. Vi har längre perioder med torr väderlek, då är det en fördel att kunna styra flöden och behålla vattnet längre på fastigheten, säger Johan Asp.

Bromsa vattnets färd i landskapet

Det kan till exempel handla om att bromsa upp vattnet genom att plugga igen diken eller att anlägga en våtmark.

– I Sverige har vi under flera hundra år varit väldigt duktiga på att leda undan vatten, ofta för att få mark att odla mat på. Idag ser behoven annorlunda ut och kraven på rationalitet när det gäller jordbruksmark har gjort att de små skogsåkrarna inte används längre. Då kan man med fördel titta på möjligheten att återväta utdikade områden eller anlägga en våtmark, säger Johan Asp.

– De befintliga vattendragen ska man vara rädd om, naturliga åar och bäckar behöver man inte röra, utan det vi kan påverka är framför allt diken, fortsätter han.

Att samla vattnet på sin skogsfastighet under längre tid har många fördelar och kan vara ett sätt att klimatsäkra skogen.

– Granen har absolut en plats i vårt svenska skogsbruk, men vi behöver komma bort från de ensidiga bestånden och få in en ökad lövandel. Glasbjörken är ett exempel på trädslag som trivs där det är lite blötare och genom att plugga igen ett dike kan man skapa de förutsättningar den behöver, säger Johan Asp.

Kartlägg vattnet på fastigheten

Han betonar att det viktigaste som skogsägare är att fundera kring hur man ska förvalta vattnet och att göra en vattenplan.

– Det handlar om att kartlägga vilka vatten jag har på min fastighet, vilka värden de bidrar med och hur jag kan få ut så mycket som möjligt av dem. Om du till exempel har ett område som i dagsläget inte producerar speciellt mycket ur ekonomisk synpunkt, där marken är blöt och du riskerar att få stora körskador med urlakning av kvicksilver och igenslamning som följd, så kan du göra om den ytan till en våtmark. Då har du inte offrat speciellt höga produktionsvärden, men du har tillfört väldigt stora natur- och miljövärden och kommer att få positiva synergieffekter runt vattnet. Viltet kommer att söka sig dit och du kommer få en ökad artrikedom, säger Johan Asp.

Dessutom fungerar vattnet som en reservoar i händelse av skogsbrand.

– Det är viktigt att ha i åtanke redan när man anlägger vattenområdet, då kan man förbereda så att det exempelvis går att backa ner med en gödseltunna och hämta vatten.

Utgå från topografin

Det finns en rad olika bidrag att söka för att anlägga nya eller restaurera befintliga våtmarker. 2024 är Naturvårdsverkets anslag för olika våtmarksinsatser 355 miljoner kronor. Större delen av dessa medel fördelas av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen (se faktaruta).

Var är det då bäst att anlägga en våtmark? Genom att kartlägga sin skogsfastighet och jobba med naturen och inte mot den är mycket vunnet.

– Utgå från topografin och identifiera låglänta områden på din fastighet där du inte behöver gräva och anlägga långa dammvallar. Grävningen är den största kostnaden i ett våtmarksprojekt, säger Johan Asp.

Om det skulle bli fel kan konsekvenserna bli stora. Johans råd är därför att ta kontakt med en expert för att få råd och idéer innan man sätter igång.

– Många skogsägare förstår att de behöver göra något åt vattnet på sin fastighet, men vet inte vad. Då kan vi på Skogssällskapet hjälpa till. Vi sätter tillsammans upp ett mål och tar fram en strategisk plan för hur vi ska nå dit. Sedan börjar det operativa arbetet med att kartlägga och identifiera värdekärnor, se vilka olika alternativ som finns och vilka effekter de skulle ge.

Text: Monica Forsberg