Vem äger vattnet?

Markavvattning, strandskydd, fiskerätt och vattenskyddsområden – som fastighetsägare har du både rättigheter och skyldigheter kopplat till vattnet i din skog. Men hur vet jag vilken del av vattnet som tillhör min fastighet, vad jag får göra med det och vilka lagar jag behöver ha koll på? Fredrik Jönsson,
fastighetsspecialist på Skogssällskapet i Skövde, hjälper till att reda ut begreppen.

Vattnet är en förutsättning för livet i skogen, men ofta är det kanske främst fiskemöjligheterna vi tänker på när det kommer till vattnet i våra skogar.

– Många tar vattnet lite för givet. Jag skulle vilja uppmana alla markägare att fundera över vad de har för typ av vatten på sin fastighet och vilken utvecklingspotential det finns när det gäller vattnet, att sätta upp mål inte bara för fastigheten i stort utan också för vattnet, säger Fredrik Jönsson.

Det kan handla om allt från att bygga en våtmark till att anlägga energi­produktion i form av ett vattenkraftverk eller att installera sjövärme för att värma upp villan.

– Arbeten och anläggningar som förändrar vattenområdets* djup, storlek eller läge räknas som vattenverksamhet och för sådana åtgärder behöver du göra en anmälan eller ansöka om tillstånd. Samma sak om du vill bygga en ny brygga, säger Fredrik Jönsson.

Skyldighet att underhålla diken

Befintliga diken på fastigheten får du däremot rensa till ursprungligt djup och läge, så att de behåller sin funktion.

– Det är faktiskt din skyldighet som markägare att underhålla både öppna diken och täckdiken, så att de inte riskerar att orsaka skada på allmänna eller enskilda intressen, till exempel genom en översvämning, säger Fredrik Jönsson.

Han betonar att det är viktigt att ha en bra dialog med sina markgrannar, vattnet tar som bekant inte hänsyn till gränser. Markavvattningsföretag (se faktaruta längst ner) har en lång historia i Sverige och är ett sätt att samarbeta kring diken och vatten över fastighetsgränserna.

Gränser i vattnet inte alltid lätta att fastställa

Men, vem äger då vattnet? I Jordabalken, där den juridiska definitionen finns, står att fast egendom är jord och denna är indelad i fastigheter.

– Med jord avses vanligen både land och vattentäckta områden, förklarar Fredrik Jönsson.

Var gränsen mot grannens vatten går fastställdes en gång i tiden när fastigheten bildades, men den kan också ha ändrats genom åren.

– Att veta var gränserna i vattnet går kan ibland vara knepigt. I första hand gäller fysiska gränsmarkeringar och – om det finns – arkivhandlingar som beskriver var gränsen ska gå. Kartor och kartmarkeringar kan också användas för vägledning, men det är inte alltid de är korrekta.

Saknas både fysiska gränsmärken och handlingar som dokumenterar gränsdragningen hör vattenområdet närmast stranden till fastigheten.

– Viktigt att tänka på är att fastighetsgränsen räknas från strandlinjen när fastigheten bildades. Till exempel i norra Sverige, där landhöjningen har gjort att vattennivån har sjunkit, är det den tidigare strandlinjen gränsen utgår ifrån, säger Fredrik Jönsson.

Särskilda bestämmelser för hav och vissa sjöar

Dessa regler gäller för enskilt vatten, det vill säga de flesta av landets sjöar och vattendrag. Ett enskilt vattenområde kan även vara samfällt, det vill säga tillhöra två fastigheter gemensamt. Då får man gå tillbaka till handlingarna från laga skiftesreformen för att avgöra var gränserna går.

Haven samt de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön omfattas av särskilda bestämmelser, då de räknas som allmänt vatten.

– Om man äger en fastighet som gränsar till allmänt vatten är vattenområdet närmast land enskilt. Huvudregeln är att allt vatten 300 meter ut från strandlinjen vid fastlandet tillhör fastigheten, alternativt ut till tre meters djup om det är långgrunt, säger Fredrik Jönsson, och fortsätter:

– Här är fastighetsgränsen faktiskt rörlig och det beror på att strandlinjen påverkas av erosion och landhöjning.

För att säkra att allmänheten har tillgång till strandområdena längs Sveriges hav, sjöar och vattendrag, men också för att skydda djur- och växtlivet, finns strandskyddet. Det omfattar ett område om minst 100 meter in från strandlinjen och lika långt ut i vattnet och där är det förbjudet att bygga nytt, ändra befintliga byggnaders användning och utföra grävarbeten.

Vattenskyddsområden ger särskilda regler

Din skogsfastighet kan också vara del av ett vattenskyddsområde, det vill säga ett område som kommunen eller länsstyrelsen har identifierat för att skydda en grund- eller ytvattentillgång, alltså en vattentäkt för dricksvatten.

– Föreskrifterna kan variera från ett vattenskyddsområde till ett annat, de kan till exempel innebära att du inte får tanka maskiner inom området eller speciella regler för var och hur du får lägga upp virket, säger Fredrik Jönsson.

När det gäller fiskerätten är det skillnad mellan enskilt och allmänt vatten. För de allmänna vattnen samt Mälaren har staten löst in delar av fisket. Där är fisket med rörliga redskap fritt för svenska medborgare. I enskilda vatten behöver inte äganderätten till vattnet och rätten till fiske tillhöra samma fastighet.

– Det innebär att en fastighet som har ett strandområde kan sakna fiskerätt samtidigt som en fastighet en bit ifrån vattnet kan ha fiskerätt. För att ta reda på vad som gäller får man gå tillbaka till de gamla skifteshandlingarna, säger Fredrik Jönsson.

Text: Monica Forsberg

*Om ett område är täckt av vatten vid någon tid på året så räknas det som ett vattenområde.