Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Virkeskrönikan: Instabilt läge

    År 2008 kom finanskrisen till Sverige. Innan dess hade vi en tid med relativt höga priser och mer eller mindre stabil positiv trend.

  2. Produktionen av tidningspapper fortsätter att minska  

    Produktionen av papper, papp och pappersmassa minskade andra kvartalet 2013 jämfört med samma period förra året.

  3. Kraftigt prisfall för träfiber i USA

    Kostnaden för träfiber i nordvästra USA har sjunkit kraftigt de senaste tolv månaderna.

  4. ”Ingen snabb ljusning”

    Svante Scherman, Skogssällskapets koncernchef, om det skogsindustriella glappet: – Sten Nilsson och Johan Freij menar att svensk skogsindustri har flera tuffa år framför sig. Jag är benägen att hålla med.

  5. Professor Sten Nilsson spår tuffa år för skogsindustrin: ”Perspektiven är hisnande”

    Svensk skogsindustri befinner sig mitt i en djup internationell storm. Men efter regn kan det komma sol, om vi gör rätt. Eventuella positiva resultat av strukturomvandlingen ser vi dock först om 10–15 år.

  6. Tuff omställning - resultatet avgör skogsindustrins framtid

    Svensk skogsindustri har en framtid. Men en annorlunda framtid. Det gäller att tänka om och tänka nytt. Stora delar av dagens produktion måste ersättas med mängder av nya produkter som använder skogsråvaran på helt nya sätt. Johan Freij vid Danske Bank

  7. Virkeskrönikan: Kampen fortsätter

    Vi vet att det kommer bättre tider. Men när? Vi får både positiva och negativa marknadssignaler, och summan blir ett förhållandevis oförändrat läge. De bättre tiderna kommer, men till dess får svensk skogsindustri kämpa vidare.

  8. Högstubbar i fokus

    Högstubbarna i skogslandskapet bör bli flera, till exempel genom att de koncentreras till vissa hyggen. Det är det effektivaste sättet att gynna de rödlistade insekter som trivs i den döda veden.

  9. Högstubbar önskas av predatorer, pollinatörer och parasiter

    Under 90-talet gjorde högstubbarna entré i skogslandskapet. Nu visar ny forskning att inte bara skalbaggar utan också pollinatörer som bin, rovsteklar och getingar gynnas av högstubbar och döda träd.

  10. Virkeskrönikan: Stålbadens tid

    Skogsindustrin förändras just nu dramatiskt. Sågverk läggs ner och pappersmaskiner stängs. De senaste två åren har ett femtontal sågverk lagts ner och vedbehovet till de svenska bruk som tillverkar grafiskt papper har minskat med cirka två miljoner