Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Flis blir till flis på Sjösa

    – Att fasa ut oljan var viktigt, säger Johan Löwen med eftertryck. Vi såg ju alla möjligheter att göra en bra affär. – Men jag vill understryka att det lika mycket handlar om ett miljöval – och inte minst det emotionella!

  2. Lerum eldar flis från egen skog

    När västsvenska Lerum skulle skärpa sina miljömål hamnade kommunens skogsförvaltning i fokus. Nu eldas det med närproducerad flis i fjärrvärmeverkets panna. Och år 2025 ska man vara Sveriges ledande miljökommun.

  3. Smakfullt i trä

    Nu är det jul igen, och dags för klappar och presenter. Vi har samlat några anspråkslösa, men fina, små saker som du kan överraska och glädja med. Allt är förstås gjort i trä. God jul!

  4. Virkeskrönikan: Bra priser – dålig trend?

    I finanskrisens spår har vi haft en riktigt bra virkesmarknad. Med vår svaga krona och en minskad produktionskapacitet bland konkurrenterna utomlands, stämde allt för den svenska skogsindustrin.

  5. Död hand över skogen – Vad gör du då?

    I förra Skogsvärden träffade vi Marianne Langered, som blivit av med stora delar av sin varsamt brukade skog. Den omvandlades till naturreservat – och nyckelbiotoper, som Skogsstyrelsen sedan inte ansåg vara tillräckligt fina att köpa. Vad ska en

  6. Äta kakan och ha den kvar: FoU finansierad av Skogssällskapet

    – Har du sett så många olika svampar! Jan Weslien böjer sig ned i steget. I halvdunklet mellan mossa och örter glänser nyfallna, gula björklöv ikapp med svampar i olika kulörer. Många av dem är hotade. Ändå ska skogen i Loskälva huggas.

  7. Författaren Thomas Tidholm ryter till: "Skogsbruket har förlorat all rimlighet"

    Skogsbruket är ingen snäll, samhällsnyttig välståndsmotor, enligt författaren Thomas Tidholm. – Nej tvärtom, säger han. Skogsbruket är sinnebilden för den aningslösa girigheten!

  8. Virkeskrönikan: Framtidens virkesmarknad

    Att det skulle bli något dödläge är knappast troligt. Den svenska vedråvaran är eftertraktad.

  9. Plast – skogens nya resurs

    Granar gjorda av plast har vi hört talas om. Men plast gjort av granar? Jo, nu kommer tekniken som ska tillåta storskalig tillverkning av plast från skogens material.

  10. Virkeskrönikan: Hausse, baisse eller mittemellan

    Utbudet är nu stort och kontrakteringen redan hög – även detta är en faktor som kan sänka priserna under senhösten.