Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper

    Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårds­intressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i

  2. Virkeskrönikan: Det reala virkespriset har halverats sedan 1950-talet

    Skogsbrukets nettoresultat har legat i stort sett konstant sedan slutet av 1950-talet. Efter justeringar med konsumentprisindex (KPI) har alltså mycket lite hänt. Den svarta kurvan i diagrammet nedan visar utvecklingen.

  3. Gemensamma riktlinjer för ökad hänsyn till forn- och kulturlämningar

    I januari 2016 kom skogsbrukets gemensamma riktlinjer om hänsyn till forn- och kulturlämningar.

  4. Kunskap och nytt verktyg hittar och skyddar fler forn­minnen

    Skogsbruket måste bli bättre på att identifiera och förebygga skador på forn- och kultur­minnen. Med finansiering från bland annat Skogssällskapet har Skogforsk nu tagit fram ett nytt verktyg som stöd. Sebastian Backlund, skogsförvaltare på

  5. Höst i skogen för våra skogs­förvaltare: Budget­planering, viltbehandling och vägunderhåll

    När löven gulnar i Skåne väntas första snön i Västerbotten. Våra skogsförvaltare, som sitter utspridda över landet, får hantera olika vädermässiga utmaningar, men verksamheten är sig lik. Under hösten är de upptagna med budgetplanering, avverkningar,

  6. Forskarnas tips för fler och bättre naturhänsyn på hygget

    Här är forskarnas tips på fler och bättre naturhänsyn på hygget. Råden bygger på tidigare och på nya rön hämtade från forskningsprogrammet Smart Hänsyn.

  7. Nya forskningsrön om nyttan av naturhänsyn på hyggen

    Naturhänsyn vid avverkning verkar fungera. Det visar en genomgång av forskning på området. Men det behövs mer naturhänsyn och bättre kunskap om vad enskilda arter behöver för att vara livskraftiga.

  8. Krönika av Marit Paulsen: Tiomilaskogen

    Att vara en mänska i tiomilaskogen kan både vara gråtigt och glädjande. Å den ena sidan finns känslorna. På den andra staplas alla fakta. Och som en vanlig, levande mänska får man leva med alla motsättningar.

  9. Hyggesbruk mest lönsamt

    Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

  10. Hur hittar vi balanspunkten mellan ekonomi och biologisk mångfald?

    På hygget plockas nästan allt virke ut. I naturskogen ligger den döda veden kvar. Det är en förklaring till att de svenska produktionsskogarna ligger i topp när det gäller ekonomiskt värde, men i botten ifråga om livsrum för bl.a. tjäder och vitryggig