Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Nya forskningsrön om nyttan av naturhänsyn på hyggen

    Naturhänsyn vid avverkning verkar fungera. Det visar en genomgång av forskning på området. Men det behövs mer naturhänsyn och bättre kunskap om vad enskilda arter behöver för att vara livskraftiga.

  2. Krönika av Marit Paulsen: Tiomilaskogen

    Att vara en mänska i tiomilaskogen kan både vara gråtigt och glädjande. Å den ena sidan finns känslorna. På den andra staplas alla fakta. Och som en vanlig, levande mänska får man leva med alla motsättningar.

  3. Hyggesbruk mest lönsamt

    Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

  4. Hur hittar vi balanspunkten mellan ekonomi och biologisk mångfald?

    På hygget plockas nästan allt virke ut. I naturskogen ligger den döda veden kvar. Det är en förklaring till att de svenska produktionsskogarna ligger i topp när det gäller ekonomiskt värde, men i botten ifråga om livsrum för bl.a. tjäder och vitryggig

  5. Virkeskrönikan: Stabilt – nästan tråkigt

    Just nu är den svenska rundvirkesmarknaden ganska stabil, ja nästan tråkig. Det finns gott om råvara, och trots pressade priser och liten lönsamhet sågar furusågverken för fullt och trävarorna säljs. Sågverken har så mycket råvara att de tvingas begränsa

  6. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

  7. Skogsstyrelsens Claes Fries efterlyser snyggare hyggen

    "Om jag var ansvarig för ett större skogsinnehav skulle jag göra lite snyggare avverkningar." Det säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, som tycker att skogsbruket behöver ta större hänsyn till estetiken vid slutavverkning.

  8. Skonsam avverkning med hästar i Katrineholm

    När Katrineholms kommun, med Skogssällskapets hjälp, skulle avverka i en av sina tätortsnära skogar föll valet på den minsta och mest skonsamma virkestransporten som finns på marknaden: hästen.

  9. Virkeskrönikan: Het marknad för massaved

    Just nu satsar skogsindustrin stort runt Östersjön. I Sverige investeras 20 miljarder kronor, i Äänekoski i Finland byggs det ett bio-kombinat för 15 miljarder kronor – och ytterligare två, tre är under utredning.

  10. Import med rötter i öst

    Sverige importerar årligen över en miljon kubikmeter björkmassaved. Importen kommer främst från Baltikum, där både björkbeståndet och viljan att ta till vara björken är stor. Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum, berättar varför fler borde