Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Certifiering: Ansvarsfullt eller hållbart?

    Flera FSC®-certifierade skogsbruksföretag och återförsäljare av skogsprodukter ser sina certifikat som kvitto på ett hållbart skogsbruk. Det är fel, menar Naturskyddsföreningen.

  2. Virkeskrönikan: Volatilt – men uppåt

    Under augusti och september höjdes timmerprislistorna på bred front i stora delar av landet. Ganska kort därefter kom dock signaler om att framför allt furumarknaden gick tungt, främst på grund av dollarbrist i Egypten. Det underliggande behovet av

  3. Andra advent: Skogens gåvor – Lent trä under handflatan

    Se dig omkring. Oavsett var du befinner dig är chansen stor att någonting i din närhet är gjort av trä.

  4. Dimboskogar under omvandling

    På en del av Skogssällskapets fastighet Dimbo vid Hjälmaren byter skogen skepnad. Granen tas bort. Lövträden lyfts fram. Och naturens egen produktion av död ved får hjälp på traven av engagerade maskinförare.

  5. Rekordexport från Baltikum

    Virkesexporten från de baltiska länderna är stor, men det är de förädlade träprodukterna som gör att värdet på exporten växer rekordsnabbt. Bättre skötta skogar och ökade investeringar i skogsindustrin bidrar till den positiva utvecklingen i våra östra

  6. Hotspots ändrar synen på naturhänsyn

    Vid avverkning lämnar skogsbruket en skyddszon runt vattendragen där träden får stå kvar. Vanligtvis är skyddszonen av standardbredd, men det skulle vara bättre om den anpassades till landskapets hydrologi. – Det skulle alla vinna på, menar forskaren

  7. Mer naturvård för pengarna

    Hydrologisk anpassning av kantzonernas bredd ger sannolikt mer kostnadseffektiv miljöhänsyn. Det framgår av preliminära forskningsresultat från SLU.

  8. Christina Jorlén slutavverkar efter stormarna

    Nu är det andra gången vi träffar Christina Jorlén, med skog i sydvästra Sverige. Sedan sist har hon slutavverkat delar av sitt innehav och tillsammans med maken har de bättrat på vägar och funderar på att plantera lärk.

  9. Virkeskrönikan: Biobränsle en tuff marknad

    Smaka på den här: Ju duktigare vi blir på att källsortera, desto mer sopor måste vi importera för sopförbränning. Dessutom visar sig de importerade soporna innehålla tungmetaller och andra gifter. Det gör inte det hela smakligare.

  10. Mer fakta behövs i blädningsskogen

    Markägare som vill sköta flerskiktade granbestånd med hjälp av blädning behöver få bättre förutsättningar. Det saknas vetenskaplig grund för dagens rådgivning om vilka träd som bör stå kvar och bilda bestånd efter avverkning.