Gå till innehåll

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Upplagt för bättre gallring

    Genom automatisk gallringsuppföljning kan skördaren beskriva den skog som står kvar efter avverkning. Nyckeln är information om de träd som redan har avverkats. Vinsterna är flera, bland annat att föraren kan få direkt återkoppling på gallringsstyrkan och

  2. Premiär för ny skotargrip

    Den nya sortimentsgripen kan bli en stor innovation när det gäller skogsmaskinernas kranarbete.

  3. Teknikutveckling - en överlevnadsfråga

    – All utveckling i skogsbranschen måste bygga på lönsamhet – för skogsägare, entreprenörer och virkesköpare. Och de som tjänar mest på utvecklingen behöver ta störst ansvar, säger Magnus Thor, forskningschef på Skogforsk.

  4. Sture Svantesson sköter skogen med klokt folk och lätta maskiner

    Sture Svantesson äger 630 hektar skog uppdelad på två fastigheter. Den ena består av fin produktionsskog, den andra är mer blandad med många svårarbetade blöta partier i svackor. "Entreprenörerna suckar varje gång de kommer", säger Sture, som brinner för

  5. "Körskadorna blir allt värre"

    De långsiktiga klimatförändringarna, med mindre tjäle och längre perioder med regn, medför att körskadorna ökar och blir en allt större utmaning för skogsbruket.

  6. Tänk efter - och våga fråga

    Kräv att få ta del av planeringen när tunga maskiner ska in i din skog. Fråga vilka maskiner som ska användas och om entreprenören och dennes maskinförare fått utbildning om markskador.

  7. Lätt, nätt och skonsamt

    Skogssällskapet använder bandgående maskiner med lågt marktryck för att kunna gallra på blöta och känsliga marker. Det gör att mer virke kan tas ut och att det blir mycket mindre markskador.

  8. Virkeskrönikan: Vinst eller förlust? Valutakurserna avgör

    Kronan försvagas och svensk skogsindustri är starkare än på länge. Alla de tre stora valutorna (pund, euro och dollar) som skogsindustrin gör sina affärer med har stärkts mot kronan.

  9. Dit man inte kan gå till fots

    Fyra frågor till entreprenören Anders Svensson, på Våtseröd Skog, som har kört den kombinerade skotar- och skördarmaskinen Timbear i två år.

  10. Markbered med naturhänsyn

    Skonsam och småskalig markberedning ger bättre naturhänsyn – och samtidigt bra resultat för skogsbruket. Mindre maskiner skapar inte minst nya möjligheter att undvika skador på fornlämningar.