Naturvård

#Naturvård

Naturvård handlar om att med olika insatser skydda och bevara värdefulla områden och arter. Vi människor nyttjar naturen för våra ändamål – då är det också vår uppgift att säkerställa att ekosystem och biologisk mångfald bevaras.

Just dessa två begrepp: biologisk mångfald och ekosystem, är
centrala inom naturvården. Med biologisk mångfald menar man att det ska finnas en mångfald inom arter, mellan olika arter och en mångfald av ekosystem i naturen. Ett ekosystem kan ses som djur och växter som påverkar varandras livsmiljöer.

Inom skogsbruket handlar naturvården om att den biologiska mångfalden och områden med höga naturvärden ska kunna samsas med det aktiva brukandet av skogen.

Miljöbalken och Skogsvårdslagen är lagar som reglerar skogsbruket i relation till naturvård och biologisk mångfald.

Ett vanligt sätt att främja och skydda den biologiska mångfalden är genom aktivt skydd och skötsel av natur. Det kan handla om att en
del av skogsmarken blir ett naturreservat, natura 2000-område, nyckelbiotop, eller klassas som NS (naturvård skötsel) eller NO (naturvård orörd).

Ett annat sätt att arbeta med naturvård att genomföra riktade åtgärder för hotade arter. Att anpassa en skog för den vitryggiga
hackspettens behov är ett exempel. För skogsägare kan det här finnas bidrag att söka för den typen av projekt.

Inom skogsbruket är ”naturvårdande skötsel” ett vanligt begrepp. Det kan till exempel handla om naturvårdsbränning, tillskapande eller restaurering av våtmarker, frihuggning av stora lövträd, tillskapande av död ved, ”evighetsträd” som lämnas vid avverkningar, bete för att hålla hagmarker öppna, hamling och röjning för att gynna vissa typer av trädslag. Även här kan
det finnas möjlighet att söka bidrag.

Artiklar & reportage

  1. Skogsägaren Martin Hedberg skapar blandskogar för klimat och mångfald

    Hans skogsbruk ska ge robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Med mångfald av trädarter vill skogsägaren och meteorologen Martin Hedberg också bevara skogens biologiska mångfald.

  2. Tjädern – en flexibel fågel

    Under hösten 2017 kommer ett flertal domar med bäring på artskyddsförordningen och tjädern. Och domar behövs – för hittills trevar såväl samhälle som myndigheter i hur den ska tillämpas. Men vad behöver en tjäder egentligen? Enligt Eric Ringaby,

  3. Många perspektiv på tjäderhänsyn och artskydds­förordningen på Skogssällskapets exkursion 

    Regnet strilar ner mellan höga trädtoppar. Det är grått och mulet i skogen utanför Lerum, öster om Göteborg. Trots det har närmare 70 personer samlats ute i regnet, för orsaken till samlingen engagerar: Tjädern och artskyddsförordningen. Vilken anpassning

  4. Branden ger skogen nytt liv

    Frön som legat gömda i marken i hundratals år börjar gro. Skalbaggar som flyger mil för att lägga sina ägg i den förkolnade veden. En naturvårds­bränning kan ha många spektakulära effekter.

  5. Artskyddsförordningen i praktiken – tre olika perspektiv på tjäderanpassad avverkning

    En avverkning uppdelad i tre områden, med tre olika perspektiv representerade. Alla med hänsyn till tjädern på Skogssällskapets mark utanför Lerum. Ett område planerat av naturvårds­organisationer, ett av Skogsstyrelsen och ett av Skogssällskapet. Här

  6. Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper

    Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårds­intressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i

  7. Fjärde advent – en kunskaps­gåva om bränder i skogen

    Elden är förknippad med ljus, värme – och med fara. I skogen finns det både djur och växter som har anpassat sig, eller till och med gjort sig beroende av bränder. En av dem är den sotsvarta praktbaggen, där forskare hämtat inspiration till nya, mer

  8. Första advent – en kunskapsgåva om insekterna och deras vinterliv

    Första advent och dags för Skogssällskapets första kunskapsgåva! Under fem veckor fram till jul delar olika forskare med sig av kunskap inom ett särskilt ämne. Första advent är det Åke Lindelöw, fältentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar

  9. Snabba förändringar i markfloran kräver nya skötsel­metoder i skogen

    De senaste 20 åren har medel­temperaturen i Sverige ökat med 0,9 grader och samtidigt har årsneder­börden ökat med åtta procent. Effekterna av det syns tydligt i skogarnas markflora. Mer än hälften av alla arter har påverkats. Allra tydligast är det i

  10. Forskarnas tips för fler och bättre naturhänsyn på hygget

    Här är forskarnas tips på fler och bättre naturhänsyn på hygget. Råden bygger på tidigare och på nya rön hämtade från forskningsprogrammet Smart Hänsyn.