Rekreation & upplevelser

#Rekreation & upplevelser

Sverige består till 70 procent av skog, så när vi svenskar går utanför dörren är chansen stor att det är just i en skog vi hamnar. Tack vare allemansrätten har vi i Sverige dessutom möjlighet att röra oss fritt i skog och mark på ett sätt som är unikt i världen.

Att skogen är en viktig plats för rekreation och upplevelser är inget nytt, men i dag diskuteras allt mer vilken positiv inverkan skogen har på oss människor. Skogen som en plats för åter­hämtning från bland annat stressjukdomar har uppmärksammats, och år 2017 kom skogsbad in som nyord på Språkrådets lista.

I den offentligt ägda skogen är skogen som plats för rekreation och upplevelser viktig. Den lokala skogen är en resurs för invånarnas folkhälsa och används ofta såväl av ideella föreningar som för kommersiell naturturism. För att göra en skog mer rekreations­vänlig, och skapa större upplevelsevärden, behöver skogsskötseln anpassas efter dessa mål. Här blir skogens estetiska värden viktigare, något som ofta kombineras med högre ambitioner för naturvården. Dessutom är tillgänglighet en viktig fråga – med ordentliga stigar, god sikt runt motionsspår för ökad trygghet, och skyltning så att besökaren hittar rätt.

Artiklar & reportage

  1. Allemansrätt för nysvenskar

    Från ett liv på flykt till den rogivande svenska skogen. Ett projekt inom Skogssällskapet ger nyanlända familjer och ungdomar kunskap om skog, sjö och  allemansrätten. – De lär sig om vår skog och kommer ut i den, säger initiativtagaren Anders Larsson,

  2. Tredje advent – en kunskapsgåva om skogen som plats för återhämtning

    Julen förknippas för många med stress inför julhandling, städning och matlagning. Gå ut i skogen, säger Ann Dolling som forskar på skog och hälsa. Då får hjärnan en paus och möjlighet till återhämtning.

  3. Första advent – en kunskapsgåva om insekterna och deras vinterliv

    Första advent och dags för Skogssällskapets första kunskapsgåva! Under fem veckor fram till jul delar olika forskare med sig av kunskap inom ett särskilt ämne. Första advent är det Åke Lindelöw, fältentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar

  4. Gemensamma riktlinjer för ökad hänsyn till forn- och kulturlämningar

    I januari 2016 kom skogsbrukets gemensamma riktlinjer om hänsyn till forn- och kulturlämningar.

  5. Kunskap och nytt verktyg hittar och skyddar fler forn­minnen

    Skogsbruket måste bli bättre på att identifiera och förebygga skador på forn- och kultur­minnen. Med finansiering från bland annat Skogssällskapet har Skogforsk nu tagit fram ett nytt verktyg som stöd. Sebastian Backlund, skogsförvaltare på

  6. Krönika av Marit Paulsen: Tiomilaskogen

    Att vara en mänska i tiomilaskogen kan både vara gråtigt och glädjande. Å den ena sidan finns känslorna. På den andra staplas alla fakta. Och som en vanlig, levande mänska får man leva med alla motsättningar.

  7. Hygget väcker känslor på Facebook

    Vad är det människor tycker är så dåligt med hyggen – egentligen? Och finns det saker som man upplever som positivt med hyggen? Vi på Skogssällskapet var nyfikna på vad människor tycker, och ville veta mer om vilka tankar och reaktioner ett hygge väcker.

  8. Vem betalar för finskogen?

    Många tycker att hyggen är fula – men för skogsägaren är hyggesbruk det mest lönsamma och effektiva. Det finns alternativa metoder, men de är alla mindre ekonomiska. Så vem ska betala för skogens andra värden?

  9. Mölndal satsar på samråd om tätortsnära skog

    Tätortsnära skogsbruk kräver stor hänsyn, omfattande planering och flera olika skötselmetoder. I Mölndals kommun har man skapat en brett sammansatt referensgrupp för att förankra kommunens skogsbruks­åtgärder.

  10. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."