Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Folke Pettersson, Skogforsk: "Ungskogsröjning är det viktigaste"

    Ungskogsröjning är effektivt för att begränsa viltbetesskador på tall. Tidpunkten och tillvägagångssättet ska anpassas till beståndet och är därför olika i tallplanteringar och naturliga föryngringar. Folke Pettersson, forskare på Skogforsk och rutinerad

  2. Dovvilt kompletterar betande tamboskap

    Vilda växtätare blir allt viktigare för att hålla landskapet öppet. Dovhjorten är vår mest utpräglade vilda gräsätare, och den är ett bra komplement till betande tamboskap.

  3. Rikstäckande inventering av betesskador - 13 öre per kubikmeter

    Skogsbranschen har nu kommit fram till hur man ska finansiera kommande rikstäckande inventeringar av betesskadorna - genom en avgift på 13 öre per kubikmeter.

  4. Viltbetesskador: Ökad avskjutning räcker inte

    I Götaland är betestrycket på skogen mycket stort. Skadorna på tall är allvarliga. Men att skjuta fler klövvilt är inte nog för att vända trenden. Det krävs även bättre dialog mellan markägare och jägare, fler trädslag och alternativa foder.

  5. Virkeskrönikan: Skillnad på naturkatastroferna

    Fyra stormar i början av vintern. Sedan den största branden i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Västmanland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.

  6. Naturvårdaren om storbranden: "Eldorado för vilt om 3-4 år"

    En okontrollerad skogsbrand innebär förluster för samhället och kan vara katastrofal för enskilda markägare. Men skogsbränder kan även gynna den biologiska mångfalden genom att många hotade arter repar sig och får nytt liv.

  7. Virkesexperten om storbranden: "Rädda det som räddas kan"

    Efter brandens framfart är det fullt med svarta trädskelett i de västmanländska skogarna. Enligt Magnus Juntikka, virkeschef på Skogssällskapet, är det inte självklart om, och hur, den brända skogen kan tas tillvara.

  8. Försäkringsmannen om storbranden: "Skogsägare får ersättning"

    Utöver stora skogsägare som Bergvik Skog, Sveaskog, AB Karl Hedin och Västerås Stift drabbades även cirka 150 enskilda skogsägare av branden i Västmanland. Deras mark uppgår till 5 500 hektar; större delen av den arealen är lyckligtvis försäkrad.

  9. Miljöprofessorn om storbranden: "Inte fler - men värre"

    Klimatförändringar bidrog till att Sveriges största skogsbrand i modern tid blev så omfattande.

  10. Kommunchefen om storbranden: "Överväldigande stort"

    Den omfattande skogsbranden satte det lokala samhället på stora prov. Jenny Nolhage, kommunchef i Sala kommun, berättar om arbetet i de drabbade kommunerna under det akuta skedet av branden.